En valdag då du har ett ansvar för Sverige

Så är det dags för ännu en partiledardebatt i SvT. Genom den ska svenska väljare få de sista svaren på sina frågor och de osäkra ska ges ännu mer underlag inför sitt val. Debatten sätter (nästan) punkt för en lång valrörelse som i alla fall har pågått sedan årsskiftet. Nu övergår på ett sätt ansvaret till väljarna. Det där är något som inte alltid sägs tydligt. I valrörelser blir bilden ofta att politiken "svansar" och viftar för att locka väljare. Och visst kan det vara så. Men på valdagen bär du som väljare ansvaret. Inte bara för att bedöma partiernas förmåga att styra landet. Inte bara för framtidspolitiken. Genom rösten ger man också ett omdöme om den mandatperiod som har gått. Om inte det är en av valets uppgifter, när i så fall ska väljaren utvärdera och inte enbart grunda sitt val på framtidslöften?

Om vägvalet skriver Erika Ullberg bra:

Vill man ha det som idag med växande klyftor, utförsäkrade sjuka människor, näst högst ungdomsarbetslöshet i Europa, 25 000 färre välfärdsarbetare på fyra år, utförsäljningar av hyresbostäder, gymnasieskolor och vårdcentraler till reapriser? Eller vill du ha krafttag mot arbetskösheten, miljardsatsningar på välfärdens innehåll och anställda, mindre barngrupper på förskolan, jourläkarbilar till barnfamiljer, mer spårväg och nya tunnelbanelinjer, bättre spårförbindelser och klimatinvesteringar över hela landet, pargaranti på äldreboende och bättre hemtjänst, högre tak i föräldraförsäkringen och fler lärare i skolan?

Valrörelsen har inte bara gett fylliga underlag till väljarna. Det har delvis varit en smutsig tillställning där ibland rena och medvetna lögnkampanjer har förekommit. Högerns starka mediala dominans har märkts tydligare än någonsin med goda ord om Reinfeldts högerallians och motsvarande negativa om socialdemokratin och de rödgröna. Samtidigt har den politik som den nuvarande regering inte utvärderats ordentligt i medierna. Jobbpolitiken, där det skiljer ljusår mellan löften om fler jobb och minskat utanförskap som blev det motsatta, är en fråga där regeringen är på väg att nästan klara sig från granskning. Fortfarande finns chansen att ge det självklara betyget icke godkänt genom att rösta bort Reinfeldt.

En fråga där de ideologiska skillnaderna i bland blir mycket tydliga är sjukförsäkringen. Effekterna av regeringens politik, som genomförs för att skrapa ihop skattesänkningspengar, har beskrivits av många. En av de är Emelie Holmqvsist. Om detta skriver många och några länkar snor jag genom S-buzz av Joakim Hörsing.

Monica Andersson

Adventskalendern

Fridén

Sjukskrivningsreglernas konsekvenser

Widén

Moberg

Magnihasa

Maktkamp24

Oscarsson

Pophöger

Roger Jönsson

Signerat Kjellberg

Anders Nilsson

Kattalena

Annarkia

Esbjörn Jonsson

I just can’t get enough

Drakfors

Pellefantia

Annahita

In your Face

Högberg

Sq

Nerd life deluxe

Sigfridson

Tingeling

Millrel

Maria

Brockman

Utredarna

Yttrandefrihet, wtf

embryo

Storstad

Alttid rött, alltid rätt

Röda Berget

Chrissan

Peter Andersson

S-buzz

Min luktar oxo fisk

Esbati

CatasBubbla

I was cured all right

Tankar från roten

Hobbyorginell

fjärde väggen

erdoderdo

Full Mental Straightjacket

I går körde partiledarna något av slutrepetition i fyran. Ikväll är det dags för den "riktiga" debatten i SvT. Lyssna, ifrågasätt, tänk till och bestäm dig sedan. Ett val är också ditt ansvar för hur Sverige ska se ut framöver.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010

Alliansen kraschade i sjukvårdsdebatten

Den stora kraschen för alliansen blev när Göran Hägglund skulle försvara sjukförsäkringseländet. En helt omöjlig uppgift. Sahlins exempel ur verkligheten, en drabbad, utförsäkrad cancersjuk kvinna, avhyvlades med kommentaren, ungefär "Jag kan inte kunna alla exempel..:" Att Hägglunds eller för del delen Fredrik Reinfeldts egna beslut har påverkat enskildas livssituation verkar man inte fatta.

Varför gjorde de moderata valarbetarna vågen när de fick höra om förslag om sämre sjukförsäkring? Jag har funderat på det under lång tid. Vi är många som är vana att se politiker som engagerar sig i välfärdsfrågor. Men sällan har ett sådant råbarkat sätt att se på försämringar i välfärden visat upp sig.

Göran Hägglund var stolt över att en nära nog microskopisk andel av alla tidigare "omförsäkrade" har fått jobb. Många har gått tillbaks till sjukförsäkringen helt enkelt därför att regeringens regler inte funkade på deras situation. Det är tragiskt och dagens mest länkade inlägg, Emelie som skriver om "Sveket", ger Reinfeldts politik ett tragiskt ansikte. Läs!

Jag hörde i höstas hur Göran Hägglund ganska tätt efter utvärderingen av den så kallade kömiljarden sa att systemet skulle göras om. Det hade liksom inte funkat att kasta ut miljoner utan några större krav, bara om landstingen hade trixat fram kösiffror som skulle sätta regeringen i bättre dager. Det fungerade inte. Litet märkligt blir det dessutom borgarna dels säger att man har kortat köer, dels säger att man före deras tillträde inte hade siffror på köerna.

För mig som är sjukvårdspolitiker i Stockholm känns det mest märkliga idag i vårddebatten det som moderaterna och alliansen kör med sjukhusförsäljningar eller inte. De borgerliga vet att människor inte ställer upp på försäljningar. Däremot har de ett jättetryck på sig från "vårdintressenter" att sälja ut. Lösningen blir som hela det "nya moderata"-konceptet. Att säga " vi vill inte sälja ut" men egentligen mena "vi vill bara behålla byggnaderna". Kanske är mina ständiga efterlysningar av att medierna ska avslöja de borgerliga lite väl onödiga ibland. De avslöjar sig själva alldeles utmärkt.

Alliansen kraschade i vårddebatten

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 ntressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, alliansen, sjukvård, göran hägglund, fredrik reinfeldt,

Alliansens svek om jobben passerar valdebatten alltför lätt

Jovisst: Det nämndes i partiledardebatten att arbetslösheten är högre nu än när Reinfeldt blev statsminister. Och som Peter Eriksson påtalade: Då talade moderatledaren mycket om jobben, kallade läget för massarbetslöshet och vann så smångom valet på löftet att få "fler i arbete och färre i utanförskap".

Fyra år senare är det fler arbetslösa och fler i utanförskap. Därmed har Reinfeldts regering misslyckats med det viktigaste löftet år 2006.

Man skulle kunna tänka sig ett läge där den politiska debatten före ett val kretsar en del kring utvärderingen av hur den regering som sitter har skött sitt uppdrag. Precis så som Reinfeldt önskade. Den önskan har försvunnit i misslyckandets spår.

Den svenska högern med moderaterna i spetsen har sedan 2006 börjat tala "jobb" därför att man inser att det är en viktig valfråga. Socialdemokratin har sedan 1889 drivit på i kampen för jobben och mot arbetslösheten som en grundläggande fråga för både tillväxten totalt i samhället och för enskildas möjligheter att utvecklas och försörja sig. Ska Sverige rösta fram en aktiv jobbpolitik som inte ser sänkta skatter som den enda vägen utan kräver mycket mer, behövs också en rödgrön regering.

Och för att upprepa min teori: Jag tror att vi är på väg att se den första regering som går igenom en hel valrörelse utan att i den offentliga debatten behöva stå till svars för den politik som har misslyckats.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, jobb, arbetslöshet, utanförskap, mona sahlin, rödgröna, alliansen,

Partiledardebatten - Framtidsskola eller återgång bakåt?

Diagrammet snott av Storstad.
Skoldebatten i fyrans partiledardebatt: Alliansen med drömmar om en återgång till det gamla klassamhället. Arbetare ska vara arbetare, är utgångspunkten. Den socialdemokratiskt formade skolan som har målet allas lika chanser verkar skära i deras idébas. I stället för utbildning ska den blivande arbetaren stå till produktionens förfogande. På trappstegen över står de mer välutbildade, den utbildning som också påverkar lönenivåerna. Alliansen med ett resultat dessa fyra år där de sämre resultaten inte finns i närheten av alliansregeringens ansvarshängnad, om man frågar dom. Allt är tidigare regeringars fel. Alliansens själva bär inget ansvar för något. 

Mona Sahlin talade mycket om att inte stänga dörrar. Att ge en chans till och en till. Lars Ohly betonade framtidens arbetsmarknads krav på utbildningssystemet. "Högre kompetens". Måste säga att jag känner betydligt större sympati för den rödgröna skolambitionen. Valet på söndag handlar mycket om framtiden för landets unga.

SvD. AB.
DN om skolan i valet.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, socialdemokraterna, mona sahlin,

När maktens ägg finns i samma korg

Tidigare i veckan skrev jag ett blogginlägg på temat "Sverige behöver genomlysas i ny maktutredning". Bakgrunden var min upplevelse av starka förändringar i Sverige där jag ser hur mycket av den politiska makten, den ekonomiska makten och makten över informationen koncentreras i en korg: den näringslivsburna korgen med förgreningar långt in i borgerligheten. Ett viktigt ämne. Makt ska alltid granskas. I dag skriver Arenagruppens vänner på DN debatt med i stort sett samma budskap och utgångspunkter. Läsvärt och viktigt att följa upp och debattera.

Det här är inget som har skett från igår. Det är resultatet av ett mångårigt arbete där Svenskt Näringsliv sedan tiden som SAF har spenderat pengar på opinionsbildning och politisk påverkan. Samtidigt medverkar regeringen till en försvagning av bland annat fackföreningsrörelsen. Politikens nål sticks också mot löntagarna i form av sämre villkor och nya otryggare anställningsformer. Kanske är till och med en positiv sak ett uttyck för denna maktförflyttning: När moderaterna sa nej till försämringar av LAS på stämman var det finansmannen Gustaf Douglas som agerade. Skälet var att LAS inte "är något problem" och möjligen kände finansmannen att hans och vännerna i näringslivet redan som arbetsgivare hade alla muskler. Den ekonomiska makten kunde där "fixa biffen" utan att riskera att tappa det politiska inflytandet.

Årets valrörelse går mot final. Vi har sett en spegling av valrrörelsen i medierna som nog slår det mesta jag har sett. Det är inte bara mitt allmänna tyckade som hävdar att mediebilden har varit skev utan också mer fristående analyser. Den mest allvarliga effekten är att vi har sett en valrörelse där regeringen Reinfeldt verkar komma undan en granskning av resultatet av sin politik. Man lovade jobb och färre i utanförskap. Resultatet har blivit tvärt om men den som vill läsa om detta får leta med mycket starkt förstoringsglas för att se något mer utförligt kring ämnet. Man talade om att bryta utanförskapet och i frågan om sjukförsäkringen talades i positiva termer.

Människors verklighetsberättelser om de förändringarna som bär Fredrik Reinfeldts signum är ibland skrämmande. Beställningen "sämre villkor för dig som är sjuk, mer av piska och mindre trygghet, applåderades och "vågades" av moderater på flera ställen. Vem beställde "reformen"? Ja, enligt statsrådet och moderaternas Husmark-Persson var det nödvändigt för att kunna sänka skatter. Eller som Reinfeldt brukar säga: För att människor ska komma till sin rätt och få drivkrafter till egenförsörjning.

Politik, ekonomi och informationskanalerna i samma händer. Det behövs en ny genomlysning av maktens Sverige. Men ett första steg att bryta maktkoncentrationen är att byta regering på söndag.


Mer: Alliansfritt, Stefan Wiken om en hårfin skillnad, Helen Pettersson om att stå för sin politik, Peter Högberg om utfrågningen av de rödgröna, Röda Berget för förklarande skiss, Calle Fridén om borgerlig media, Storstad om sänkta löner. ,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, moderaterna, svenskt näringsliv, timbro,

Lars Ohlys frieri i direktsändning ger JA?

Ohly vänder hela fokuset i valrörelsen genom att fria till Åsa i direktsändning. Annars kan man knappast säga att utfrågningen gav några nyheter. Men ett hållbart och samspelt regeringsalternativ visades upp. Tre olika partier, ibland olika åsikter men med lång erfarenhet av att samarbeta. Välfärden i centrum av politiken. Minskade klyftor, inte som idag ökade, som ett centralt politiskt mål. Ett starkt lag som utmanar regeringen Reinfeldt och som fortfarande har goda chanser att gå segrande ur striden på söndag. Möjligen ett JA till såväl Ohlys frieri som till rödgrön regering på söndag.

Mer i AB:
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010, lars ohly, mona sahlin, socialdemokraterna.

Halvsekund av moderatreklam i rödgrönas utfrågning bör utredas

Såg precis när affischklistrarna på T-centralen satte upp nya affischer från moderaterna med budskap om "Sveriges enda arbetareparti", denna politiska storbluff. Kommer hem, sätter på TV 4-utfrågningen av de rödgröna. Det första som händer i inledningen är att programledaren klickar fram en moderataffisch på bildskärmen. Tillfälligthet?

Jag vet inte. Men vad jag minns av teorier kring påverkan är den typen av reklam väldigt effektiv. Den där inledningen på en utfrågningsprogram av de rödgröna som inleds på det sättet kommer säkert att skrivas som "misstag". Jag är inte helt säker på att det är så.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, tv4, val 2010,

Ett Sverige som styckas upp

Jag skrev i somras några inlägg med tankar om de ökande klyftorna i Sverige. Varför, frågade jag mig, verkar det vara en politisk vilja för de som styr att öka klyftor mellan människor? Mitt eget svar var att det finns en djup ideologisk övertygelse att ett samhälle blir bättre för alla bara man har en liten piska som "svingar till" ibland.

Därför betalas sänkta skatter med närapå förnedrande slag mot de sjuka i form av sämre villkort och ersättningar. Därför ges sänkta skatter till stor del till dem som redan tjänar bra. Därför får stadsdelar med en befolkning som har högre sjuklighet inte resurser som parerar detta samtidigt som de som makten haver väljer att inte styra etableringar. Socialbidragskostnaderna ökar i klyftornas spår. Många barn och unga får sämre förutsättningar när de som bestämmer vägrar att inse behovet av särskilda resurser i vissa områden. Eftersom arbetslöshet, utanförskap, sociala problem och även någon form av demokratiskt underskott ofta dyker upp i samma stadsdelar blir de ökande skillnaderna i samhället särskilt tydliga där jag bor.

Inte för moderatledaren Reinfeldt. I gårdagens utfrågning av alliansledarna hävdar han i stället att hans regering minskar klyftor. Ett steg längre än tidigare i veckan då kommentaren var att klyforna inte allls ökar vilket de gör.

Jag kommer garanterat att återkomma efter valdagen med mer om det här. Det finns i mina ögon en utveckling idag som gör mig sorgsen där allianspartierna medvetet spelar på ganska säker planhalva. Sverige har, tack vara socialdemokratins politik och trots moderat NEJ till alla reformer sedan rösträttens införande, en hög nivå på välfärden. I förhållande till de som är "inne" är de som är "ute" färre. Det politiska inflytandet kommer aldrig att innehas av de som möjligen behöver politiken mest för sin "överlevnad". I stället bygger hela den samhällstanken på en solidaritet mellan människor. Där medverkar den nuvarande regeringen till en uppstyckning av Sverige som inte kan lappas ihop med enkla trollslag. Det där vet moderatledaren men förnekar utvecklingen av politiska skäl. En viktig anledning att byta politik och byta regering på söndag.

Tidigare inlägg om ökade klyftor: 1, 2, 3, 4,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2010, valet 2010,

Sverige behöver genomlysas i ny maktutredning

Oavsett valresultatet bör Sveriges regering efter valet tillsätta en ny maktutredning. Det har gått tjugo år sedan den förra varianten presenterade sitt slutbetänkande. Sedan dess har mycket hänt i Sverige som det finns skäl att öka kunskaperna om. Min utgångspunkt för tanken är möjligen att jag inte enbart vill förlita mig på allmänt tyckande om de strömningar jag ser i samhället. Mer kunskap behövs.

Vad händer när, som jag upplever det, den ekonomiska, den politiska och den mediala makten samlas i samma korg och händer? Vilka krafter ligger bakom politiska beslut som det som Stellan Skarsgård berörde i sitt tal i Kungsan? Utförsäljningen av Sverige där betydande förmögenheter som vi dels har byggt upp gemensamt och dels äger gemensamt nu över en natt går över i privata kassakistor?

Ett annat perspektiv fick jag härom dagen i SvD. En artikel om de vinster som opinionsinstituten gör påminde mig om namnet Peje Emilsson: med starka band till moderaterna, som grundande Demoskop, och som har varit störste ägare i Kunskapsskolan och därmed också kan sägas representera den del av Sverige som drar nytta av privatiseringarna. Demoskop som för övrigt grundades av Emilssons Kreab som väl får ses som en av de borgerliga och moderatkopplade tankesmedjor som haft som mål att förändra värderingar i  Sverige. Allt för att öppna upp för privata intressen, utförsäljningar och därmed vinstöverföringar. Ungefär så. Slog mig föresten då att jag skrev om en annan koppling: krönikörer på tidningen DN som skrev om vikten av vinster i friskolor samtidigt som hon tog ut arvoden från ett av de stora friskoleföretagen. Aj Aj.

Ett tredje skäl gav gårdagens Aftonbladet. Ingen som läser min blogg har nog missat min skarpa kritik mot mediernas sätt att beskriva svensk politik och inte minst den Sahlin-kritik som i vissa fall löper som en röd tråd. Den vet också att den kritiken har förts fram även när de rödgröna ledde i opinionen så det är mer än principfråga än att skylla uselt opinionsläge på medier. I går skrev Den allierade journalisten i Aftonbladet om mediernas vinkling av nyheter om Allians och dess motståndare. Det inlägget tycker jag bekräftar de bilder man har fått av S-buzz ganska frekventa inlägg om hur den svenska högern dominerar medierna, tankesmedjorna och andra kanaler för påverkan. I "lilla Sverige" kan det, som i Peje Emilssons fall, bli så att en och samma person finns omnämnd i olika delar av dessa maktens rutnät som kretsar kring näringslivets hur på Storgatan, Östermalm, Regeringskansliet Rosenbad, M-högkvarteret i Gamla stan och möjligen ett och annat mediehus.

Makten i Sverige har förändrats. Ekonomiska tillgångar har genom politiska beslut förts över från gemensamt ägande till privat. Det har sannolikt underlättats av opinionsbildning och ett långsiktigt arbete i tankesmedjor för att förändra värderingar. En del handlar om en tillbakapressad motkraft som arbetarrörelsen, som fortfarande beskrivs som svenskt maktcenter men som verkligen inte är det. Det finns ett exempel ytterligare som jag brukar tänka på. Den granskning som Uppdrag granskning gjorde av Täby och alla skolaffärer. Tibble gymnasium är ett väl beskrivet exempel men i Täby fanns fler exempel på politiken som "utförare" av beställningar från privata intressen,, av ideologiska skäl.

Makten behöver granskas.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, maktutredning, val 2010, kreab, moderaterna, fredrik reinfeldt,

Moderaterna snor inte bara S-retorik - Polisanmäls nu för namnstöld

Det dubbelbottnade partiet, moderaterna, med egna värderingar och åsikter å ena sidan och å andra sidan en väl kopierad sosseretorik för att locka väljare, har varit framgångsrikt. Nu går partiet vidare och snor, i alla fall på sina håll, socialdemokratiska "varumärken". I det fall jag nu observerat från (S) i anrika Sundbyberg. Sedan länge ger partiet ut tidningen "Sundbybergaren". Registrerat i tidningsregistret förstås utfärdat på Sumpans sossar.. 09513 http://wwwm.prv.se/vps/default.jsp

Moderaterna, partiet som gärna talar om lag och ordning, ja till och med om äganderätten, gör sig alltså skyldiga till något som inte bara är den negativa valkampanj man fört mot (S) hela tiden utan också till lagbrott.

Utöver det:

Jag har varit med i politiken och valrörelser sen 1979. Jag tror inte att jag någon gång har sett ett alster från ett parti med enbart den svartmålning utan egen politik som moderaterna i Sumpan har producerat med ett namn som en anrik (S)-tidning. Detta parti som nu är makthavare på många ställen. Utom i just Sundbyberg där ledande företrädare i valde att gå över till (S) och därmed förpassade högern i Sumpan till oppositionströskande. Okey att man kan förstå deras besvikelse. Men det ursäktar inte lagbrott och det är inte något som motiverar den skitkastarkampanj som (m) i denna norrkommun nu bedriver.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sundbyberg, moderaterna, brott, negative campaigning.