Fullmäktige i Huddinge: ungdomslöner, hälsokommunikatörer och äldrebesparingar

Interpellation om hälsokommunikatörer

View more documents from Peters dokument.

Om du följer mitt twitterflöde så fick du en ganska tät rapport från måndagens fullmäktige i Huddinge. Jag var uppe i tre olika debatter under kvällen: (handlingarna här)

* Ungdomslöner i Huddinge? 
En interpellationsdebatt där Emil Högberg och Leif Nysmed frågade kommunstyrelsens ordförande om Huddinge, efter utspel från Folkpartiet och Centerpartiet om att sänka ungdomslöner, om det var aktuellt hos oss. Det blev en lång och intensiv debatt. Svaret från de "mest styrande" moderaterna var nej och byggde väl i stort på Reinfeldts utspel att "I Sverige höjer vi löner, inte sänker". Folkpartiet försökte gå ifrån den utgångspunkt de delar med Centern: tron på teorin att sänkta löner ger fler jobb. I stället knöt man an till de olika slags avtal om "yrkesintroduktion" och "ungdomsavtal" som Handels, Kommunal och IF Metall har träffat med sina arbetsgivare. Centern däremot byggde all argumentation på att "Svenska folket tycker som vi" med utgångspunkt från en egen mätning.

Våra argument mot tankarna handlade om att parterna sätter löner, att det krävs en riktig och skarp jobbpolitik som innehåller utbildning och yrkespraktik med kollektivavtalsenliga villkor. Sänkta ingångslöner pressar ner hela lönenivån och skulle innebära att man tar bort ett golv som håller låglönemarknader borta från vårt land. Dessutom är en av förutsättningarna att avtal redan idag har lägre ingångslöner för den som är ny. Utöver det har parterna själva kommit överens om olika lösningar som utgår från principen 75 procent jobb = 75 procent lön. Inte 100 jobb och 75 lön.

* Äldreomsorgens besparingar
Min interpellation om besparingar i äldreomsorgen besvarades men någon borttagen oro för effekterna för de äldre gav debatten inte. Snarare tvärtom. Beskedet att rykten om inköpsstopp av vissa matvaror är enligt kommunen fel och det är väl bra. Men de kraftiga besparingar som ska genomföras i en redan ansträngd verksamhet ökar i alla fall min oro. Vi lär återkomma till frågan fler gånger.

* Hälsokommunikatörer 
Huddinge kommun var med i ett projekt som handlar om att med hjälp av hälsokommunikatörer ge stöd och vägledning för nyanlända flyktingar och även personer som bor i Sverige men som inte kan språket, vägledning till hälso- och sjukvård och till förebyggande hälsovård. Modellen har bland annat utvecklats i Östergötlands kommuner och landsting. När fler kommuner gick med i projektet från årsskiftet drog sig Huddinge av någon anledning ur. Svaret på frågan "varför" var ganska märkligt för det hänvisade till en helt annan verksamhet med "samhällsinformation" som ges till nyanlända. Under debatten uttryckte kommunstyrelsens ordförande att man skulle se på frågan igen. Positivt om nu kommunen kan ompröva det tokiga i att dra bort en viktig insats på folkhälsoområdet för grupper som ofta tillhör dem med störst hälsoproblem.

(se interpellationen ovan)

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, huddinge, huddinge kommun, socialdemokraterna, äldreomsorg, folkhälsa, ungdomslöner,

Skandalen med Serafen - Nu ett fall för rättsväsendet

Vad säger man? Bara inledningen av DNs artikel om affären ger mig någon slags frossa:

"Chefsåklagare Alf Johansson vid riksenheten mot korruption inledde på tisdagen förundersökningen. Brottsmisstanken gäller trolöshet mot huvudman, grovt brott, uppger han för Ekot i Sverige Radio. Men det finns ingen skäligen misstänkt person i nuläget"

"Chefsåklagare Alf Johansson vid riksenheten mot korruption", alltså. En person som nu ska rycka in och granska en affär som landstinget har gjort med sex enskilda läkare som tjänat upp till 19 miljoner på affären med Capio. Ett rejält underpris.

Nu kollas alltså affären av myndigheterna. De som var ansvariga för försäljningen vill inte uttala sig. Den doktor, Ulf Hallum, som tillsammans med kollegorna har blivit miljonärer på affären, vill inte kommentera. Filippa Reinfeldt som nu är sjukvårdslandstingsråd vill inte kommentera. En del kommentarer med anledning av affären finns dock "nitade" i landstingets protokoll. Vid ett par tillfällen, i februari och mars 2008, berättar Lars-Joakim Lundqvist om sin "vän", Ulf Hallum. Bildernas ovan är från de två protokollen. Lundqvist är inte bara en "medarbetare" till Filippa Reinfeldt, som en del medier har formulerat det. Han är moderat förtroendevald och biträdande sjukvårdslandstingsråd. I utdraget från protokollet ovan försvarar Lundqvist affären med följande:

Sedan innebär allt företagande ett riskmoment. Serafens andra husläkarmottagning – denförsta knoppade av när vi hade borgerlig majoritet – hade som alternativ till att betala700 000 kronor att hyra andra lokaler och lämna allting bakom sig. Då hade landstinget fått0 konor för den mottagningen. De kunde ha etablerat sig vid Fridhemsplan, som kanske ärnågot mer centralt på Kungsholmen än den nuvarande placeringen, även om Serafen är välkänt. Alternativet för landstinget var alltså att få 0 kronor av Ulf Hallum och hans kollegernär de knoppade av verksamheten.

Så, försäljningssumman på nära 700 000 var alltså över 19 miljoner under det pris som vårdcentralen såldes för. Ett argument för detta som fördes fram av den "näst högsta" sjukvårdspolitikern för moderaterna i  landstinget var alltså att en annan lösning skulle kunna gett "noll kronor" till landstinget. Det låter som en rimlig sak för en riksåklagare att granska. 

Mer:  Ekots granskning, Dagens Arenas granskning. DN, SvD, Ekot om förundersökning, Alliansfritt, 


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, utförsäljning, stockholmsrean, alliansen, vårdval stockholm, filippa reinfeldt, moderaterna, sjukvård

Twitter, Twittercensus och din plats i universum

Jag var inte där. Det borde jag nog, för det ser väldigt spännande ut när man tar del av det i efterhand. Det var idag som Hampus Brynolf / Intellecta redovisade "Twittercensus", en kartläggning av den svenska twittervärlden. Dels i form av en rapport med beskrivning av hur svenska twittrare agerar, kommunicerar eller inte. Men också med en imponerande grafisk karta ("moln", "universum.") där du själv kan leta efter din egen bubbla. Förutsättningen är att du twittrar regelbundet och här avspeglas ungefär 20 procent av svenskspråkiga twitterkonton. 299 000 finns det och 53 000 aktiva, i den mening att man skriver minst ett tweet per dag. Kartan är indelad i grupper eller kluster där man har kategoriserat efter följandemönster.

Här är länk till grafen där du lätt kan söka på ditt namn eller användarnamn.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, twitter, sociala medier, twittercensus, hampus brynolf

Ännu har Alliansen inte svarat om siffertrixandet

I några inlägg efterlyste jag för ett tag sedan svar på varför de siffror som moderaterna och alliansen använder ändras med korta mellanrum. När moderaterna i ett antal utspel skrämde med att 14 000 jobb hotades om (S) återtar den sänka arbetsgivaravgiften för unga var redan det ett frågetecken. Kent Persson bloggade om det men svarade inte på mina funderingar. "Från finansdepartementet" skrev Tomas Tobé (m) till mig på twitter. Några dagar efter blev det rörigt igen. Då i en alliansrapport som angav siffran till 18 500. Också från "Finansdepartementet".

TCOs "Utredarna" skriver om saken och Göran Zettergren formulerar ett tydligt frågetecken

Regeringen har alltså infört mycket dyra åtgärder – enligt uppgift 16 miljarder kronor – som enligt egna beräkningar inte kommer att skapa mer än 3 900 nya jobb. Samtidigt hävdar alliansen att om vi idag skulle ta bort dessa åtgärder så skulle vi förlora upp till 18 500 jobb. Vi skulle alltså förlora drygt 12 000 fler jobb på att återställa arbetsgivaravgifterna till tidigare nivå än vi vann på att sänka avgifterna från början.Är det bara jag som inte hänger med i beräkningen?

Nej vi är nog ganska många som börjar ifrågasätta trovärdigheten i det ständiga sifferbollandet. 

Viktigast förstås sakfrågan: Som flera expertorgan visar är det oerhört svårt att hävda att det har gett fler jobb med den sänkta arbetsgivaravgiften. Och Annie Lööf fick rött ljus av SvD Faktakoll när hon hävdade att 34.000 jobb hade försvunnit under tidigare år när ingångslöner hade höjts. Fel då, fel nu.

Fler: Alliansfritt, Röda Berget,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, fredrik reinfeldt, jobb, arbetslöshet, ungdomar, val 2014

Dagsopinionen

Skriver och kommentar man opinionsmätningar när det går upp så bör man av etiska skäl (eller kanske av starkt politiskt intresse?) också kommentera nedförsåkningar. Så är det i dagens mätning från United Minds där Aftonbladet förser nyheten med rubriken, "Nu är festen över, Löfven". Fest eller inte så går i alla fall bakåt i dag. Ingenting att förvånas över. Så är det med mätningar.

Det rödgröna blocket får 48,4 och alliansen 44,2. (S) backar till 34. Av allianspartierna är det bara Kristdemokraterna som ligger under riksdagsspärren, 3,2. Men bara den anmärkningen är värd att uppmärksamma. Att två av fyra partier i en regering inte ens är säkra på riksdagsspärren är förstås värt att notera. Centern klara sig med nöd och näppe, med sina 4,6 procent. Moderaterna når i mätningen inte upp till 30 procent och ligger under sitt valresultat.

United Minds har gjort mätningen fram till 6 mars. Det var efter S-motionen om budgeten men före Agendas partiledardebatt. För alla oss som följde debatten och kunde se och höra argumenten, höra regeringen pressad om arbetslösheten, höra Stefan Löfven ta initiativ till samarbete över blockgränsen medan Reinfeldt strålade av arrogans, ja vi ser nu fram emot att den debatten ska avspegla sig i en kommande mätning.

Visst kan nedgången också förklaras med att konkretiserad politik är lättare att ta ställning till än enbart positiva personporträtt. När (S) konkretiserar en del av politiken i vårbudgeten reagerar säkert en del väljare med funderingar när sådant som återtagna, sänkta arbetsgivaravgifter och krogmoms finns med. Möjligen tror en del på att det som inte visar sig fungera som jobbskapande åtgärder ändå funkar. Alliansens budget innehöll ett skarpt förslag: Att subventionera uthyrning av delar av en bostad. Resten av konkret politik skjuts till i höst.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, opinionen, opinionsläget, val 2014, Socialdemokraterna, Stefan Löfven, Fredrik Reinfeldt, Agenda,

En regering går i opposition och en opposition växer uppåt

Debatter skruvas ibland upp, inte minst av medier, med förväntningar att väljarna ska ges tydliga politiska besked. Den funktionen som politisk upplysningstjänst finns det nog annat som lämpar sig bättre för. Politiska debatter ska främst lyfta fram skillnader mellan alternativ och ge ett av flera underlag för väljarnas att ta ställning. I så motto fyllde gårdagens partiledardebatt sin funktion. Jobben, skolan, vapenexporten, energifrågor, skatter och statsfinanser hanns med. Ämnen som sjukförsäkring och a-kassa, ökade klyftor och miljö behandlades oerhört sparsamt. 

Ett av mina bestående intryck är att den regering som leder landet inte vill vara regering och ansvariga i debatter. Huvudkampen blev i stället hur (S)-alternativet ser ut och hur det påverkar företag och jobb. Där är regeringspartierna ivriga i sina försök att skrämma med skattehöjningar. 

Det blir en total brist på ansvarstagande för egna tillkortakommanden och misslyckanden. När Löfven räknar upp förslag som ska minska arbetslösheten skryter Reinfeldt med att 300 000 fler är i jobb, trots en arbetslöshet på en nivå som de borgerliga själva har benämnt "massarbetslöshet". När Löfven vill samarbeta med näringslivet om innovationer och forskning kallades det av Reinfeldt för "fika med Löfven", och uttalas med antydan till påklistrat hånleende. När Löfven talar långsiktig överenskommelse om energipolitiken slås det bort av allianspartierna med ett entaktat tal om kärnkraftsutbyggnad. När Löfven talar ökade skillnader i skolan har allianspartierna noll ideér om förbättringar. När Löfven föreslår att momsen på krogen ska återgå till samma nivå som den har legat på under hela Reinfeldts regeringstid fram till senaste årsskiftet så blir det det stora hotet mot jobben. 

Annie Lööf, Centerpartiet, stod för en av debattens minnesvärda kommentarer när hon fick frågor om hon ville fortsätta med fler jobbskatteavdrag. Just Centern har ju tidigare velat prioritera annat och Annie Lööf har själv ställt "fler jobb mot fler jobbskatteavdrag". Svaret i går blev att "för mig är alla skattesänkningar prioriterade", en kommentar som möjligen illustrerar varför partiet har ett så svagt stöd i väljarkåren. 

I stort var det en bra debatt med tydliga indikationer på vad som kommer att gälla fram till nästa valdag i politiken. En regering som placerar sig själva i en oppositionsroll utan vilja ta ansvar för de brister som är så tydliga på många områden, inte minst när det gäller jobb och arbetslöshet. En opposition som kommer att ställas till svars som nästan en sittande regering av en regering som redan idag saknar majoritet i riksdagen. Av opinionsläget att döma är det parlamentariska stödet för den regeringen ännu svagare. 

Efter debatter brukar tidningarnas löpsedlar fyllas med rubriker om "segrare" eller kanske som i Lena Mellins kommentar i Aftonbladet: "Oavgjort". Att utmåla "förlorare" hör till ovanligheterna. Främst därför att det inte är särskilt snyggt men möjligen också därför att "förlorare", som Fälldin 1976, kan vinna val därför att väljarna känner med debattförloraren. I moderaternas egen värld på högkvarteret i Gamla Stan, hade Stefan Löfven förlorat redan efter halva debatten. I alla fall om partisekreterare Kent Perssons kommentar på Twitter är talande för saken. Där är det nog tillräckligt att lyfta fram DNs Peter Woldarskis Twitterkommentar. Mer än så behövs inte på dumheter. 

Mer; SvD, Göran Eriksson, Ekot,
Fler som bloggar: Kent Persson,  Peter Högberg, Roger Jönsson, Johan Westerholm, Mattias Lundbäck, Göran Johansson, Jämlikhetesanden,


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2014, agenda, alliansen, fredrik reinfeldt, annie lööf, stefan löfven, socialdemokraterna,

Vågar du blogga om jobbet?

Förra helgen genomfördes Nätrot 12, konferensen med bloggare och nätaktivister, i ABF-huset i Stockholm. Ett av de seminarier som LO stod som arrangör för, körde jag tillsammans med Calle Fridén och Anny Berglin. Temat var "Blogga om jobbet" och beskrevs i programmet så här:

"Nätet är en möjlighet för dig att berätta om ditt arbetsliv och om ditt fackliga engagemang. Du kan få andra att brinna för samhällsförändring. Du visar omvärlden din vardag. Du kan söka och få stöd för det du tycker är viktigt att göra något åt. Det är ena sida. En annan, dystrare, är att du kan möta motstånd, bli av med jobbet och på annat sätt få ”plikta” för ditt engagemang. Seminariet vill belysa både möjligheterna och farorna men framför allt bidra till ett lyft för fackligt engagemang och dina upplevelser av arbetslivet på nätet. 

Jag kör en inledning om LOs utgångspunkter för närvaron på bloggar, facebook, Twitter och andra sociala medier. Självklart nämnde jag också kampanjen Mitt Sverige som kördes under april. Sen tar Calle Fridén över och ger värdefulla tankar om bloggandets möjligheter och risker, sett med arbetslivsögon. Tack "Sosse-TV" för den här inspelningen.

Fler nya inlägg om Nätrot 12: Martin Moberg, Jonas Wikström, Alexandra Einerstam, Annika Högberg, Tokmoderaten om bekräftelsetorsken och om Unionens bloggkartläggning. (eget inlägg om bla den)
Nätrot 12 på Flickr, Läs också DN-artikeln om Nätrot 12.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, nätrot 12, netroots, bloggosfären, facket, LO, sociala medier, bloggar, arbetsmarknad,

Förväxla inte partiledardebatten med Mästarnas mästare

Söndag och en kväll där "Mästarnas Mästare" krockar med partiledardebatt i Agenda med start kl 20. I det förstnämnda programmet är det tävlingsgrenen uthållighet där det bland annat tävlas i att hålla andan. Vilka som går vidare i tävlingen avgörs i nattduellen. Jag tror att Gunnar Larsson får lämna Ungern och tävlingen.

Partiledardebatten kommer att ge politiskt eko ett tag framöver. Det är första gången som S-ledaren Stefan Löfven prövas på allvar i debatt mot Reinfeldt. De två är givna statsministerkandidater där Löfven utmanar och moderatledaren ska försvara sin makt och sin position i ett tredje val. På Löfvens "sida" finns idag tre partier som vart och ett söker väljarnas stöd. Det innebär att det som inför förra valet kallades "rödgröna" nu saknar den samlade och kompromissade politiken. Väljarna avgör på valdagen vilket genomslag partiernas politik ska ha.

På den andra sidan en "allians" som säkert kommer att kompromissa ihop sig kring en 95-procentig moderat politik. Utöver den basen lär vart och ett av de tre stödpartierna till (m) få sina "tröstfrågor" för att kunna känna sig nöjda. Idag har alliansregeringen ingen majoritet i riksdagen. Opinionen visar att Centern, Kristdemokraterna och Folkpartiet alla har fallit nedåt mot riksdagsspärren. När Reinfeldt talar om "tydligt regeringsalternativ" ska var och en minnas detta.

Hur debatten exakt är upplagd vet jag inte men gissar att SvT som ofta delar in den i sakområden. Jobben, ekonomin, skolan, vården och miljön kanske? Och så den snabba rundan med "ja" eller "nej"? Det är inte svårt för allianspartierna att välja "önskefråga". Sedan Stefan Löfven tog över har (S) förtroende i de flesta sakfrågor ökat. Jobbfrågan som alla kommer att nämna är sakligt sett rena minfältet för alliansen. Misslyckade efter misslyckande, en arbetslöshet som biter sig fast, åtgärder som inte fungerar, åtgärder som är fel och så en del utspel som sänkta löner som en del i politiken. Där är Alliansen splittrad, så också om LAS-försämringar ger fler jobb. (S) har till och med gått om Folkpartiet i trovärdighet i skolfrågorna och när det gäller vården och omsorgen har (S) ett sedan länge grundmurat förtroende. Detsamma gäller Miljöpartiet och miljöpolitiken.

Det är frågan om trovärdighet i den ekonomiska politiken i stort som kan vara alliansens enda räddning. Där visade Novus förtroendemätning från tidigare i år att (m) har kvar ett förtroendekapital. Den enda plusfrågan. Sedan dess har (S) lagt fram en ekonomisk motion som lyfter trovärdigheten i den ekonomiska politiken högst upp men det är Reinfeldts enda tänkbara trumfkort. Förvisso ihålig eftersom den som misslyckas med jobben inte har en långsiktigt hållbar politik för god tillväxt och stabil ekonomi. Alliansen verkar göra samma bedömning, med tanke på en debattartikel i dag som också publiceras på Kents blogg.

Annars kan väl följande vara bra att hålla koll på: 

* Hur många jobb påstår alliansen i dag att (S) förslag om att göra bättre saker med de 16 miljarder som sänkt arbetsgivaravgift för unga har kostat? Under veckan har det varierat från 14 000 jobb till 18 500. Hur många kör man med i kväll?

* Centern och Folkpartiet ser sänkta löner för unga som väg till fler jobb. Reinfeldt har talat om att "I Sverige höjer vi löner". Vilket är kvällens besked?

* Idag avslöjar Ekot att den som går i "Nystartsjobb" kan få halva lönen. Fler exempel finns på misslyckade insatser i arbetsmarknadspolitken, som fas 3,  jobbcoacher, sänkt arbetsgivaravgift för unga och krogmomssänkningen. Vilka besked om jobbpolitiken lämnar alliansen?

* De stora skattesänkningarna har betalats av sjuka och arbetslösa. Som Rädda Barnen visade i sin rapport har barnfattigdomen ökat. I veckan har (m) sagt sig "ompröva" politiken men gör det utan att angripa kärnfrågan att folk i svåra situationer inte fixar sin försörjning. Hur blir det med sjukförsäkringen och a-kassan?

* Regeringens egen fördelningspolitiska bilaga till vårbudgeten visar att inkomstskillnaderna i Sverige ökar. Samtidigt visar mätningar som bland andra LO har gjort, att väljarna vill ha minskade klyftor. Alliansen saknar svar om detta, kommer något ikväll?

Hur Mästar-mästar-temat "Uthållighet" och "hålla andan" kommer att ta sig uttryck i partiledardebatten återstår att se. Vi vet att Reinfeldt när han blir pressad tenderar att gå från "statsmannalik" till ett sätt att debattera som mer präglade ungdomsårens hetsiga debattekniker. Det lär ha börjat redan igår, i form av angrepp på Löfven från låg nivå. Debatten lär, trots Reinfeldts påståenden, inte präglas av tystnad från Löfvens sida som kommer att prata mycket S-politik men även om det som brister i Sverige och om vad den allians som är ansvarig har gjort och inte gjort. Och kosten att hålla andan, att hålla tyst, under en politisk debatt, lär möjligen få av deltagarna ens försöka vinna. Möjligen finns det en eller annan i gänget som skulle tjäna på den taktiken.

Fler bloggar: Annarkia om politisk kommunikation, Annika Högberg om vem Reinfeldt ska regera med, Martin Moberg om sjukförsäkringen, Peter Högberg om ett naket gäng,
Mer att läsa: AB om debattörerna, AB, Lena Mellin,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, val 2014, agenda, alliansen, fredrik reinfeldt, annie lööf, stefan löfven, socialdemokraterna,

När behandlar ett parti, fullmäktige eller riksdagen en bloggpost lika seriöst som en motion?

Nätrot 12 var namnet på den konferens för bloggare och andra nätaktiva som genomfördes förra veckan i ABF-huset i Stockholm. Jag var där i huvudsak som representant för LO som sponsrade arrangemanget. Men självklart bär man med sig även sitt privata bloggengagemang på en sådan konferens. Seminarier och träffar med bloggvänner gav en rejäl potion inspiration att fortsätta. Ett av seminarierna var en riktig pep-talk med Brit Stakston, de sociala mediernas stora inspiratör. Hennes bok "Politik 2.0" utvecklade tankar och idéer om det politiska bloggandet, en bok där jag själv hade möjlighet att medverka. (stolt, ja!) Seminariet på videon ovan går i den positiva anda om bloggen, "de sociala mediernas diamant", och om nätaktiviteternas möjligheter men också ansvar.

En av frågorna som Brit tog upp även i en bloggpost före seminariet var bloggarnas påverkan. Eller kanske snarare eventuella påverkan. Några svar kom i alla fall på den fråga hon ställde och jag postade själv ett par exempel. Bland annat från ett seminarium på lördagen där Johan Westerholm berättade om analyser han gjort. En slutsats var bland andra att hans egen och min blogg tveklöst hade varit underlag för andra mediers rapportering om Nya Karolinska som drog igång en debatt och som slutade i omförhandlade avtal som drog ner kostnaderna för sjukhuset med 7-9 miljarder för skattebetalarna.

Graden av påverkan som just vi bloggare hade är kanske inte det intressanta. Det är att det faktiskt finns påverkansmöjligheter. Om inte som enskild så i alla fall i "kluster", tillsammans med andra. Internationellt så är den arabiska våren och Lina Ben Mhenni exempel där bloggare och nätaktivister har gjort underverk i icke-demokratier, ja till och med banat vägen för en demokratiutveckling. I Sverige var FRA den första stora bloggfrågan och "bloggbävningen". Sjukförsäkringsdebatten var het på bloggarna inför valet 2010. I valrörelsens slutskede, ända in i partiledardebatten, fördes frågan fram. Brit Stakston menar att det påverkade valresultatet i så motto att alliansen tappade sin riksdagsmajoritet på frågan.

Min utgångspunkt är att det inte spelar någon som helst roll om bloggen påverkar valresultat, förändrar diktaturer till demokratier eller ger politiker en spark i baken för att rusta upp parken eller köpa nya möbler till fritidsgården. Min utgångspunkt är att det är något av demokratins verkliga skäl, i den del som berör yttrandefrihet och det skrivna ordet. Var och en av oss har rätt, var och en av oss har en egen tryckpress, var och en kan bidra till den offentliga debatten.

Fackförbundet Unionen har nu släppt en rapport om den politiska bloggosfären. Frågan är så pass intressant att SvTs Rapport gör repotage om det idag. I rapporten beskrivs hur frågor om arbetsmarknaden först har uppmärksammats på bloggar och i en del fall senare blivit uppmärksammade i "de stora medierna" eller hur politiker har agerat efter debatten med politiska beslut.

Jag ska återkomma till Unionens rapport. Jag hoppas att den oerhört positiva möjlighet som ligger i "Politik 2.0" och som framskymtar i Unionens rapport om all aktivitet som pågår i "bloggosfären" kan ge kraft åt en konstruktiv diskussion och ett utvecklingsarbete om de politiska bloggarnas roll. En av mina funderingar utgår från de sociala mediernas hela grundtanke, om "användargenererat": Hur skapar partier, politiker, kommuner och andra organisationer och företag, fungerande system och rutiner för att ta tillvara alla konstruktiva förslag, idéer, kritik och synpunkter som förs fram? Dygnet runt! Idag är en A4-sida med text som märks "motion till..." ett verkligt viktigt dokument i partier, kommun och riksdag. Det finns spikade rutiner och regler om hur medlemmars och ledamöters förslag och åsikter ska tas omhand. Det skrivs utlåtanden som behandlas av flera led i partier. Och det leder, oavsett avslag, besvarande eller bifall, till ett skarpt beslut på ett partis högsta beslutande organ, i ett fullmäktige eller i riksdagens kammare.

Jag hoppas på en rejäl renässans för de politiska bloggarna. Jag hoppas att den debatt som förs på seminarier och möten om dess roll bidrar till dess utveckling. Jag hoppas att organisationer och företag tar det på allvar och att partier och enskilda politiker skapar system för att människors engagemang också kan påverka beslut. Vi är inte redo för ett Politik 3.0 ännu. Först ska 2.0 bli verklighet.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, sociala medier, bloggosfären, netroots, sociala medier, unionen, bloggar, brit stakston, politik 2.0

Barnfattigdom och att ompröva bort ett förtroende

För drygt en månad sedan brakade debatten loss ordentligt om barnfattigdom. Rädda Barnens rapport  visade att fler barn, 248 000, lever under fattiga förhållanden. Rapporten engagerade många och retade andra. Regeringspartierna, som ju i och med att man har försämrat i sjukförsäkring och a-kassa är direkt ansvariga för utvecklingen, dömde ut rapporten. Reinfeldt kallade det "vänstervridet". Andra från allianspartierna hänvisade fattigdom till "Afrika" eller som ansvarigt statsråd, Maria Larsson, talade om "oseriös rapport". Efter denna dryga månad har allianspartierna tappat i väljarstöd och moderaterna bytt partisekreterare. Då kommer det: "Vi omprövar" ropar Ulf Kristersson och Kent Persson på Expressens debattsida och på Kents egen blogg.

Nu verkar "omprövningen" inte nå fram till själva kärnan i barnfattigdomen, den att deras föräldrar inte har råd med det ena och det andra. En rad finns i debattinlägget om detta men man verkar mer mån om att framhålla annat:

Flera studier har visat att det i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ofta finns en koppling till fler problem utöver de rent ekonomiska.

Själva orsaken till tillståndet av fattigdom, som att man som arbetslös eller sjuk har fått sämre villkor, behandlar de två moderatföreträdarna som en parantes. Utöver det ska ju kritiken landa benhård över det faktum att hela jobbpolitiken har misslyckats.

Mycket kan, ska och måste sägas om vad vi ska göra för alla dem barn och familjer som lever på alltför knappa marginaler. Men man kan också med visst fog ta upp debattinlägget i Expressen som ett debattexempel om hur långt politiska "omprövningar" kan drivas utan att det straffar sig när väljarna får säga sitt. Och kanske till och med borde straffa sig.

Att ena månaden tala om att debatten om barnfattigdom är "vänstervriden" för att därefter ge bilden av att man är en kraft som bekämpar dess orsaker är inte trovärdigt. Att ösa ur sig förakt mot "bidrag", att tala om att det egna partiet inte är till för dem som inte jobbar och att i praktiken genomföra en politik som slår mot dem man nu säger sig värna om, säger helt andra saker om i det här fallet moderaterna.

Frågan som Fredrik Reinfeldt, Kent Persson, Per Schlingmann med flera bör ställa sig är väl: Hur långt kan man gå i att svaja för vindarna och att retoriskt säga ett men fortsätta göra annat? Hur länge är det ens möjligt att använda begreppet "vi omprövar" så snart en debatt hettar till? Ingen kan klandras för att man vill bekämpa elände, orättvisor och brister i välfärden. Det klandervärda är om det inskränker sig till ett politiskt spel och prata politik på ett nytt sätt därför att det ger röster. Där har nog Moderaterna snart trampat över en gräns. Om det inte är ren retorik utan ärligt menande politisk omprövning så ser man till att redan i morgon förändra politiken så att den minskar klyftor och orättvisor. Inte tvärtom.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, kent persson, ulf kristersson, barnfattigdom, sjukförsäkring, a-kassa, val 2014