Kent Persson skriver ett av de första inläggen på bloggen sedan Sofia Arkelsten fick sparken och han valdes till partisekreterare för Moderaterna. Redan efter mycket kort tid på posten har Kent hamnat i strategitänkandets faror. Precis som Anders Borg gjorde i Agendadebatt mot Magdalena Andersson försöker man göra regeringsfrågan till ett vapen. I stället för valet av politisk färdriktning för Sverige, i stället för jobben, arbetslösheten, de sämre villkoren i sjukförsäkring och a-kassa ska valet vinnas genom att tala "vem som leker med vem". I stället för att ge svar om välfärden, om de ideologiska privatiseringarna, om de växande klyftorna eller om barnfattigdomen, ska (S) besegras genom att, som Borg gjorde i Agenda, svärta ner ansvarsfulla S-förslag genom att skrämmas med andras politik. Jag tror den vägen är dömd att misslyckas.
Den andra strategiska linjen är lika tydlig. Det handlar om att fly bort från ansvaret för utvecklingen i Sverige och sätta sig i en oppositionsfarkost. Detta i stället för att ta det ansvar som Kent Perssons parti borde utkrävas för att nästan hela den så omtalade arbetslinjen har misslyckats. Påminnelser om en retorik där arbetslösheten med Alliansen nära nog skulle vara utrotad men i stället har ökat, gillas inte.
Med vem ska Kent Persson och Fredrik Reinfeldt regera? I dag har allianspartierna ingen egen majoritet i Sveriges riksdag. I morgon är en annan dag, förvisso, men efter valet 2014 kan stödet mycket väl vara svagare. Signaler till detta ges av väljarna som så sent som igår gav Kristdemokraterna 2,9 procent. Med vem ska Kent Perssons parti styra Sverige i det scenariot?
Det är upp till moderaterna att döma de sina. Att Reinfeldt gör sig av med en partisekreterare är möjligen för att visa handlingskraft när det egentligen är hans egen politik som har misslyckats. Detta kommer varken han eller Kent Persson att kunna möta med skrämsel i regeringsfrågan. Jag hoppas personligen att (S) som många gånger förr kommer att gå till val som (S) och efter valet, med valresultatet som grund, söka lämpligaste regeringsunderlag.
Förvisso nämner Kent också jobbfrågan i sitt inlägg. Men det är förvånande nog inte som svar på de många frågor som väljare ställer om alliansens misslyckanden. I stället säger allt hotas av att momsen på krogen blir densamma som före årsskiftet 2012, den momssänkning som kostat 5,4 miljarder med mycket tveksamma jobbeffekter. Kent Perssons alliansregering är samtidigt ansvariga för ett system med jobbcoacher som kostar hundratals miljoner som inte har gett effekter. Samma regering är ansvarig för ett FAS 3 med ofta usla villkor för de som deltar, som är en av landets största "arbetsgivare". Alliansens lösning med en generellt sänkt arbetsgivaravgift för unga har misslyckats också den. Eller som det noterades i SvDs faktakoll:
Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”, skriver Finanspolitiska rådet irapportenTill detta ska fogas "arbetslinjens" andra ben, i vilken arbetslösa och sjuka dels skulle vara med och bekosta skattesänkningar och samtidigt få "sänkta trösklar" till jobb. Det parallellt med nedmontering av viktiga inslag i arbetsmarknadspolitiken har befäst den höga arbetslösheten i Sverige. Om detta kommer valrörelsen mer att handla, om jag får önska, än om "vem-tar-vem" och med betydande överdrifter för att förmörka motståndaren.
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometen
Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, kent persson, moderaterna, alliansen, val 2014,