Bloggar som påverkar och svar till Brit Stakston

Hur har det blivit med bloggen och makten? Kan man som bloggare, enskilt eller tillsammans med andra, påverka den politiska utvecklingen? Kan man med hjälp av "diamanten bland de sociala medierna" påverka samhällsvärderingar eller vrida ett politisk beslut i en riktning man önskar? På det temat uppmanar Brit Stakston bloggarna i en postning och på twitter. Frågorna Brit ställer är:

Du som genom ditt bloggande vill påverka samhället, politiken och opinionen kan du inte berätta hur du lyckats med det? 1. Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du driver? 2. Hur och vad har det inlägget rent konkret påverkat? (privat, yrkesmässigt, politiskt, opinionsmässigt, påverkat beslut, lyft ett samhälleligt övergripande perspektiv etc).

Mina tankar om Brits frågor börjar med, inte ett ifrågasättande av relevansen i frågan, utan mer en personlig utgångspunkt: Jag tror att det i huvudsak är grupper och kluster av bloggar som kan förväntas påverka i någon större grad. Visst finns det enskilda bloggar som lysande undantag. Valrörelsen 2010 och Emelie Holmqvists postning "Sveket" har blivit social medie-historia. Hennes blogg kan ha påverkat valutgången och till och med gjort att allianspartierna inte nådde fram till en riksdagsmajoritet. Valvinden vände för de rödgröna och (S), om än inte enda fram till valvinst.

Det finns säkert fler exempel på bloggar som påverkat. FRA-frågan är ett annat tillfälle då "bloggbävningar" skakade om politiken. Bloggnätverket Netroots bloggare har på olika sätt väckt debatt, omnämnts i TV, tidningar och radio och påverkat politikens toppar inom (S). Men för egen del ser jag mig gärna som en bland många som lyfter samhällsfrågor och bidrar till ett samtal om viktiga frågor. Om det på något sätt påverkar samhällsutvecklingen så är det utmärkt.

Så till Brits frågor: 

Vilket eller vilka av dina inlägg har påverkat debatten runt de frågor du driver? Hur och vad har det inlägget rent konkret påverkat?
Det är en jättesvår fråga att besvara med konkreta "bevis" om kopplingen mellan det jag skriver och det som sker i politiken. Igår deltog jag på ett seminarium på Nätrot 12 som belyste bloggar, deras besökare och deras påverkan. Där tog Johan Westerholm exempel där bloggar på olika sätt har påverkat nyhetsflödet. I hans exempel är mina texter (kanske här?) om Nya Karolinska sjukhuset något som har fångats upp av exempelvis Expressen och, enligt hans textanalyser, legat till grund för artiklar. Genom ett tryck från medier och med tydliga kommunikatörer från oppositionens sida (Ilija Batljan) och med konkreta fakta och siffror blev nyheten att sjukhuset riskerade att bli mycket dyrare en stor nyhet. Trycket från medier och opposition gjorde att man till slut förhandlade om affären, något som enligt beräkningar sparade 7-9 miljarder för skattebetalarna.

Det stora med bloggarnas påverkan är nog inte att man skriver ett inlägg som förändrar den politiska historien. Däremot tror jag att makthavare av olika slag måste förhålla sig till och räkna med den politiska bloggosfären. Ett exempel: När Moderaternas nya partisekreterare Kent Persson själv bloggar om att 14 000 jobb försvinner med (S)-politiken får han direkt en replik av mig. Partiet upprepar samma siffra på Newsmill, i Expressen och i andra medier. Under torsdagen den 26 april ställer jag intensivt frågor på Twitter till ledande moderater om detta. "Varifrån kommer siffrorna?"  Svaret kommer kort och utan länk men dock: Tomas Tobé uppger att det är Finansdepartementets beräkningar på lång sikt". Jag nöjer mig inte utan upprepar frågan i ett nytt inlägg.

Det här, gissar jag, har inte påverkat moderat politik eller ens retorik. Men ett par, tre ledande politiker måste ändå förhålla sig till blogginlägg. Medvetenheten om bloggbävningar och om att andra "gammelmedier" gärna snappar upp bloggtexter och teman innebär en påverkan på något sätt. Så är det redan idag och min övertygelse är att det kommer att bli ännu tydligare. Förhoppningsvis få vi också se hur partier, enskilda politiker och andra "aktörer" i samhällsdebatten tar detta på allvar. Det behövs en utveckling i flera steg av hur människor genom sociala medier kan bidra, tycka till, väcka opinion och delta i det demokratiska livet.

Fler svar på Brit Stakstons fråga gäller bloggen Andreas Nilsson och Lakes lakonismer.
Fler om bloggar och påverkan. Röda Berget. Johan Westerholm, Martin Moberg,



Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, bloggar, bloggosfären, brit stakston, demokrati, sociala medier

Bättre svar krävs om de 14 000 jobben, Kent Persson

I ett av sina första blogginlägg som moderat partisekreterare hävdade Kent Persson att (S)-förslagen i den kommande budgetmotionen kostar 14 000 jobb. Det skulle, menade Persson, bli följden av att partiet vill styra om resurser från den generellt sänkta arbetsgivaravgiften för unga till mer träffsäkra och smarta åtgärder. (som exempelvis utbildningskontrakt). När det gäller just sänkningen av arbetsgivaravgiften har Finanspolitiska rådet och även IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, sagt att det i dag inte finns några säkra uppgifter om att unga har fått   jobb efter sänkningen. Det gäller också arbetsmarknadsdepartementet som inte heller verkar kunna plocka fram beräkningarna.

Om detta skriver bland annat tidningen Arbetets Martin Klepke i ett blogginlägg som fått rubriken "När en tanke blir så fel".

14 000 nya jobb för 16 miljarder kronor innebär nämligen att varje nytt jobb kostat hela 1 140 000 kronor. Investerat med förnuft, till exempel i den offentliga sektorn, skulle motsvara summa kunna skapa betydligt fler jobb än 14 000.

Men stämmer uppgifterna? Jag har sedan i torsdags ställt frågor på twitter till ledande moderata företrädare. Ett svar har lämnats: Moderaternas Tomas Tobé har upplyst om att källan är "Finansdepartementets beräkning på lång sikt". Tyvärr utan länk. Tyvärr utan att det är speciellt lätt att hitta underlag på nätet. Tyvärr en tystnad efter att i medier, på Newsmill och på bloggar har kastat ur sig siffran. Tyvärr inte heller några svar i Kent Perssons kommentarsfält på bloggen.

Vi har sett det förut, det där siffertrixandet. Men det går inte att bara haspla ur sig uppgifter utan att ha täckning och utan att göra det som nu är självklart: länka till källan. Fram med beräkningarna!


Läs mer: Lena Sandlin, Folkbladet, Essbeck, Martin Moberg, Röda Berget,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, jobb, arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet, moderaterna, kent persson, val 2014

Direktörerna och slasket på nätet

Idag ordnar LO och Expo ett seminarium på Nätrot 12 om främlingsfientligheten på nätet. Precis som i den stora utbildningsinsatsen handlar det om att "Alla kan göra något", om att ge tips, idéer och ökade kunskaper för att kunna möta främlingsfientlighet och rasism. Med den bakgrunden blir en del diskussioner på nätet ganska absurda. Daniel Swedin på Aftonbladets ledare gör en bra genomgång av en debatt som förts det senaste dygnet. Ett påstående från Timbro-direktören Markus Uvell är att LO vill minska arbetskraftsinvandring, står nära SD i synen på detta och till och med är "den starkaste kraften för minskad invandring". Diskussionen har tydligen också fångats upp på andra delar av nätet.

Sanningen är kort och gott att svensk fackföreningsrörelse slåss för schyssta arbetsvillkor för alla som jobbar i Sverige. (för den delen också internationellt för fackliga kompisar runt om i världen) Det gör man därför att man ser till varje anställds rätt till "det goda arbetet" men också för att det påverkar andra. Det ska inte gå att pressa ner löner till minimalt genom att villkoren är sämre för den som kommer hit från ett annat land och jobbar. Det ska inte gå att pressa ner lönenivåer för alla och anställningsvillkor över hela arbetsmarknaden på det sättet. Så enkelt är det. Daniel Swedin skriver också:

Timbro finansieras av arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv och de gillar inte det fackliga löftet eftersom det minskar arbetsgivarnas makt. Så därför ifrågasätter centrala avtal, man vill försämra anställningsvillkoren, sänka lönerna, urholka arbetsrätten - och så kallar man arbetstagarorganisationerna för invandringsmotståndare.

Det görs fler inlägg på nätet från företrädare på arbetsgivarorganisationen. "Det stora" de senaste dagarna har varit anklagelser mot Byggnads som påstås "kränka föreningsrätten". SNs Anders Edholm, ansvarig för "strategisk opinionsbildning", twittrar om "fackpampar" och i den nyligen avslutade konflikten om personliga assistenter är en kommentar från Edholm med adress Kommunal: 

ja och nu lämnar man hjärnskadade, rörelsehindrade och andra med funktionsneds i sticket istället för att förhandla.Ynkedom.

Det finns fler tweets av samma kaliber...

Direktörerna har gett sig ut på nätet. Ibland passeras gränserna för vad som kan räknas till acceptabelt från företrädare för stora organisationer. Möjligen är det syftet: att just flytta gränser för det acceptabla och med negativ kampanj som medel underminera förtroende hos motparten. Det gör det inte övertrampen mer acceptabla.

Mer: Röda Berget.

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, svenskt näringsliv, internet, negative campaigning,

S-politik för jobb och moderater med påhittade siffror?

Det här blir bra! Igår presenterade socialdemokraterna ny politik för fler jobb. Det handlar om ett inslag i arbetsmarknadspolitiken som är absolut nödvändigt för att stärka unga inför inträdet på arbetsmarknaden. Två miljarder satsas på jobb- och utbildningskontrakt som ska ge 10 000 årsplatser för arbetslösa unga under 25 år och som ska ge unga möjlighet att få gymnasieutbildning. Jobb på halvtid och studier på halvtid, praktik eller komvux på heltid kan erbjudas. Förslaget är det första konkreta ur den kommande budgetmotionen. Men samtidigt har signalerna varit ganska tydliga redan från Stefan Löfvens tillträde om inriktningen. Det handlar om en bredd på politiken som omfattar såväl innovationer och forskning som arbetsmarknadspolitik för dem som står längst bort från arbetsmarknaden. Utbildningen är nyckeln som ska öppna jobbdörrarna, inte minst för unga.

"Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”, skriver Finanspolitiska rådet. Samma bedömning utgår (S) för när de 16 milljarder som regeringen sänkt arbetsgivaravgiften för blir en del av finansieringen av utbildningskontraktsreformen. Från utsmetning av satsningar styrs det om till större träffsäkerhet. Sedan länge skrämmer alliansföreträdare med den ena siffran efter den andra på skattehöjningar utan att ta notis om att de egna åtgärderna inte funkar. När unga ska få möjligheter att stärka sig själva inför jobbsökandet talar SvD-ledaren om "bidrag". När krogbranschen får 5,4 miljarder i sänkt moms beskrivs det på ett helt annat sätt. Inte heller där finns de nya jobben konkret och i verkligheten, även om den bransch som fått sänkningen gärna säger det.

Den allians som gör alltför lite för att pressa arbetslösheten möter (S)-förslaget med siffertrixande och politisk retorik. Kent Persson, den nya partisekreteraren, har väl utifrån ett Schlingmann-PM döpt det till "ungdomsskatt" och påstår att "(S)kattehöjningar hotar 14 000 jobb". Precis som Peter Johansson funderar jag varifrån Moderaterna hämtar den uppgiften. När SvTs faktakoll granskade uppgifter om motsatsen, det vill säga uteblivna jobb, noterade man så sent som den 16 mars.

Någon färdig vetenskaplig utvärdering finns i dag inte tillgänglig vid arbetsmarknadsdepartementet, uppger Cherine Khalil, pressekreterare hos arbetsmarknadsminister Hillevi Engström, för SvD.Inte heller har IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) den myndighet som har till uppgift att genomföra den typen av studier, några forskningsresultat att lägga fram – ännu. 

Så slutsats: (S) lägger politik på bordet. (M) fortsätter sitt sifferbollande. Det är inte orimligt att stödet för det förstnämnda partiet nu ökar vecka för vecka. Men åter: varifrån hämtar Kent Persson sina siffror när de inte ens verkar vara framtagna ännu? 

Mer: Aftonbladet.
Fler: Johan Westerholm, Mattias Lundbäck, Göran Johansson, Leines blogg, Jämlikhetsanden, Martin Moberg, Röda Berget, Roger Jönsson,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, socialdemokraterna, ungdomskontrakt, stefan löfven, kent persson, opinionen, val 2014

Nätrot 12 - snart drar det igång

Snart är det högtidlig invigning! På fredag startar bloggkonferensen Nätrot 12 i ABF-huset i Stockholm. Programmet är späckat med peppande seminarier, föredrag och workshops om nätaktivism i alla dess former. I Sverige och med internationella utblickar. Och som alltid, när man träffas, ett stort mått av nätverksbyggande, nya vänner och nya impulser. Min arbetsgivare, LO, är med som sponsor. Vi kommer att ha två egna seminarier:

Lördag 15-16.30
Alla kan göra något – åt nätrasismen, LO tillsammans med EXPO 

Söndag 11-12
- Att blogga om jobbet. Peter Andersson, LO, Calle Fridén, bloggare och Anny Berglin, bloggare om nätaktivism i arbetslivet och hur nätet har förändrat synen på yttrandefriheten på jobbet

På ett eller annat sätt kommer också nätkampanjen Mitt Sverige att uppmärksammas, bland annat på LOs utställningsplats. Vi ses!

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, nätrot 12, netroots, bloggosfären,

Serafenskandalen, Stockholmsrean och skrämmande allianstystnad

Det är dagen efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden om att gå vidare med en försäljning av landstingets barn- och ungdomspsykiatriska öppenvård i Botkyrka. Samma sak för den tidigare sålda verksamheten i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta, psykiatrisk specialistvård i Hägersten, Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen och av integrerad psykiatri och beroendevård på specialistnivå i öppenvård i Järfälla och Upplands Bro kommun.

Det är samma dag när Svenska Dagbladet skriver om hur nya signaler kommer om kraftiga fördyringar av Nya Karolinska. Du som minns historien vet att just den affären blev 7 till 9 miljarder "billigare" strax före valet 2010, efter att (S) i landstinget drivit frågan och pressat fram en omarbetning av projektet.

Det är också dagen då Ekot granskar försäljningen av Serafens vårdcentral i Stockholm som gjordes till makalöst underpris. Sex doktorer som hade köpt verksamheten för knappt 700 000 kronor sålde den efter fyra år för 20 miljoner kronor. Ekot berättar att det redan före försäljningen var känt att värdet var mycket högre.

Serafen såldes för knappt 700 000 kronor. Ett par veckor innan det bedömdes vinsten för nästkommande år uppgå till det tredubbla

Klantighet? Dåligt omdöme? Eller medvetenhet? Eller kanske en grundsyn att skattefinansierade verksamheter ska ses som "fri dragningsrätt" för vem som helst som vill ta över och investera? Om man sen tjänar pengar är bara bra. Skandalen med Serafan verkar ha kopplingar till liknande affärer, med mycket slående personsamband. I Täby såldes Tibble gymnasium till underpris, något som granskades av SvT och till slut fick Kammarrätten att ogiltigförklara affären och definiera den som olaglig. Om detta var det tyst från de styrande. SvT återger ett svar på en förfrågan om kommentarer till händelserna.

Tack för ännu en förfrågan.

I likhet med vad jag tidigare, per telefon meddelat dig och mailvägen en av dina kollegor, som också inkommit med en förfrågan, avböjer vi medverkan i uppdrag granskning.

Trots alla direkta oegentligheter, som Kammarrättsdomen bekräftar, trots kraftiga underpriser och trots påståenden om personliga vänskapsband mellan försäljande politiker och köpande doktorer och skolfolk, vägrar ansvariga löpande att kommentera, precis som till Uppdrag Granskning. Om denna totala tystnad skrev också några journalister. Detta upprepar sig idag. Ekot har sökt Maria Wallhager, Filippa Reinfeldt, Christer G Wennerholm och andra. Tystnaden är total, möjligen med undantag av finanslandstingsrådet. Samtidigt hopar sig frågorna. Vad händer egentligen i allt det som kan benämnas Stockholmsrean?

mer: Dagens Arena; "Så gick det till..", Dagens Arena om vänskapskorruption,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, utförsäljning, stockholmsrean, alliansen, vårdval stockholm, filippa reinfeldt, moderaterna, sjukvård

Politik för jobb och välfärd avgör valet 2014

Kent Persson skriver ett av de första inläggen på bloggen sedan Sofia Arkelsten fick sparken och han valdes till partisekreterare för Moderaterna. Redan efter mycket kort tid på posten har Kent hamnat i strategitänkandets faror. Precis som Anders Borg gjorde i Agendadebatt mot Magdalena Andersson försöker man göra regeringsfrågan till ett vapen. I stället för valet av politisk färdriktning för Sverige, i stället för jobben, arbetslösheten, de sämre villkoren i sjukförsäkring och a-kassa ska valet vinnas genom att tala "vem som leker med vem". I stället för att ge svar om välfärden, om de ideologiska privatiseringarna, om de växande klyftorna eller om barnfattigdomen, ska (S) besegras genom att, som Borg gjorde i Agenda, svärta ner ansvarsfulla S-förslag genom att skrämmas med andras politik. Jag tror den vägen är dömd att misslyckas.

Den andra strategiska linjen är lika tydlig. Det handlar om att fly bort från ansvaret för utvecklingen i Sverige och sätta sig i en oppositionsfarkost. Detta i stället för att ta det ansvar som Kent Perssons parti borde utkrävas för att nästan hela den så omtalade arbetslinjen har misslyckats. Påminnelser om en retorik där arbetslösheten med Alliansen nära nog skulle vara utrotad men i stället har ökat, gillas inte.

Med vem ska Kent Persson och Fredrik Reinfeldt regera? I dag har allianspartierna ingen egen majoritet i Sveriges riksdag. I morgon är en annan dag, förvisso, men efter valet 2014 kan stödet mycket väl vara svagare. Signaler till detta ges av väljarna som så sent som igår gav Kristdemokraterna 2,9 procent. Med vem ska Kent Perssons parti styra Sverige i det scenariot?

Det är upp till moderaterna att döma de sina. Att Reinfeldt gör sig av med en partisekreterare är möjligen för att visa handlingskraft när det egentligen är hans egen politik som har misslyckats. Detta kommer varken han eller Kent Persson att kunna möta med skrämsel i regeringsfrågan. Jag hoppas personligen att (S) som många gånger förr kommer att gå till val som (S) och efter valet, med valresultatet som grund, söka lämpligaste regeringsunderlag.

Förvisso nämner Kent också jobbfrågan i sitt inlägg. Men det är förvånande nog inte som svar på de många frågor som väljare ställer om alliansens misslyckanden. I stället säger allt hotas av att momsen på krogen blir densamma som före årsskiftet 2012, den momssänkning som kostat 5,4 miljarder med mycket tveksamma jobbeffekter. Kent Perssons alliansregering är samtidigt ansvariga för ett system med jobbcoacher som kostar hundratals miljoner som inte har gett effekter. Samma regering är ansvarig för ett FAS 3 med ofta usla villkor för de som deltar, som är en av landets största "arbetsgivare". Alliansens lösning med en generellt sänkt arbetsgivaravgift för unga har misslyckats också den. Eller som det noterades i SvDs faktakoll:

Lägre arbetsgivaravgifter för alla ungdomar är en dyr och ineffektiv åtgärd för att sänka ungdomsarbetslösheten”, skriver Finanspolitiska rådet irapporten 

Till detta ska fogas "arbetslinjens" andra ben, i vilken arbetslösa och sjuka dels skulle vara med och bekosta skattesänkningar och samtidigt få "sänkta trösklar" till jobb. Det parallellt med nedmontering av viktiga inslag i arbetsmarknadspolitiken har befäst den höga arbetslösheten i Sverige. Om detta kommer valrörelsen mer att handla, om jag får önska, än om "vem-tar-vem" och med betydande överdrifter för att förmörka motståndaren.


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometen
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, kent persson, moderaterna, alliansen, val 2014,

Grattis, Kent Persson och ny toppnotering för Socialdemokraterna

De "Nya moderaternas" nya partisekreterare. Så kallade sig Sofia Arkelsten. I veckan blev hon "före detta" och in som ny partisekreterare trädde bloggvännen Kent Persson från Örebro. Jag vill självklart, om än något senkommet, rikta ett varmt grattis till det förtroende han har fått av sitt parti. Förhoppningsvis kommer Kent med viss frekvens ändå ha tid och kraft över till sin blogg. Trots allt framhöll ju Reinfeldt på presskonferensen att just de färdigheterna var en av Kents styrkor som gjort att valet fallit på just honom. Och där finns säkert ett arkiv av viktiga uttalanden och ställningstaganden som nu kommer att granskas med lite andra ögon. Av många!

I går var publiken något större än den Kent fick uppleva som politisk bloggare eller oppositionsråd i Örebro. Agenda, Svt innebär att "hela svenska folket" ser och lyssnar. Det var väl inte direkt några vassare utmaningar som Kent ställdes inför när Mats Knutson intervjuade honom.

Det är kanske inte förvånande att moderaternas nya partisekreterare markerar välfärden som partiets stora utmaning framöver. I och för sig tror Kent Persson att jobbfrågan kommer att bli avgörande även 2014. Partiet har tappat förtroendekapital i frågan medan (S) har vunnit ett starkare stöd. Så sent som i helgen kom ju ytterligare en "sänkning" av regeringspolitiken då Arbetsförmedlingen kunde rapportera om misslyckande med den stora satsningen på jobbcoacher. Svenskt Näringsliv rapporterar idag att företagen upplever ett sämre klimat för företagande och de utspel som har gjorts av näringslivsföreträdare verkar signalera större hopp till (S) och Stefan Löfven än till allianspartierna. Kent Persson gjorde dessutom i går som Reinfeldt tidigare har gjort: sköt sönder Centerpartiets drömmar om sänkta löner och sämre anställningsskydd som i deras tankevärld sägs ge fler jobb. Så vad har allianspartierna i form av jobbpolitik?

Välfärden ska enligt Persson bli de nya moderaternas nya fråga. Möjligen ingår där inte en bättre sjukförsäkring eller a-kassa även om Kent själv har bloggat även om detta. Sjuka ska ha rätt till att vara sjukskrivna och få ersättning för det, och visst är det helt rätt. Men det är samtidigt områden som varit föremål för försämringar för att kunna sänka skatter. Man kan inte med trovärdighet lova allt och några tecken att backa tillbaka till mindre av jobbskatteavdrag finns inte. Snarare tvärtom.

Precis som sin företrädare gjorde gör Kent Persson också heltidsfrågan till sin med löften att stärka rätten till heltid. Det är utan tvekan en fråga som Kent har drivit tidigare. Frågan är dock hur det nu skiljer jämfört med Arkelstens löften tidigare. I min kommun har det också låtit positivt i retoriken men varit mycket sämre med praktiken. Något finns i regeringskretsen eller i de moderata partiet som bromsar reformer på det området.

Kent Persson har stora utmaningar framför sig. Idag bekräftas (S) uppgång av ytterligare en mätning. Kd är nu nere på 2,9 procent och det parlamentariska underlaget för "Alliansen" minskar. Frågan som ständigt riktas om (S) "regeringsvänner" måste nog också ställas till det som en gång var en framgångsrik borgerlig allians. Det är inte alls självklart att den överlever valdagen år 2014.

Dagens SKOP: (enl SvT)

S; 34,9;+4,1;

V;5,3;-1,2;
MP;8,9;-0,2;
M;31,0 -2,4;
C;4,3;-0,7;
FP;5,7;-1,7;
KD;2,9;-0,4;
SD;6,1;+1,6;

Förändring i procentenheter sedan föregående mätning.
Rödgröna: 49,1
Alliansen: 43,9

Mätperiod: 27/3-19/4. 1 000 personer har svarat.

Mer: Expressen, SvD,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, moderaterna, kent persson, val 2014, jobben, opinionen, opinionsläget,

Starkt stöd för välfärd och minskade klyftor

Mitt sverige

View more presentations from Peters dokument.

"10 500 svenska skolbarn som behöver glasögon tvingas avstå för att föräldrarna inte har råd". Det berättar i dag Majblommans riksförbund på SvD Brännpunkt, citerat i bl.a. Ekot. Nyligen kom Rädda Barnen med sin rapport om barnfattigdomen. Nyligen presenterade LO sin rapport om Makteliten med rakt motsatt bild: för dem med allra bäst villkor blir livet ännu bättre, i alla fall sett till deras ekonomi. Idag skriver också Ella Niia, Hotell- och restaurangfacket om miljardvinster i branschen samtidigt som de anställda tillhör dem med sämst villkor. Klyftorna mellan människor växer i Sverige.

En del ser inkomstklyftor som drivkrafter i den ekonomiska utvecklingen. Ja, några verkar till och med förespråka ökade skillnader mellan människor därför att det i deras tankevärld ger alla större lycka. Så ser inte jag det. Så verkar inte heller svenska folket tycka. I en opinionsmätning som LO presenterar i kampanjen Mitt Sverige säger 68 procent att de upplever att de ekonomiska klyftorna har ökat. Det är möjligen inte förvånande. Så sent som veckans vårbudget visade ju regeringen samma sak, i den fördelningspolitiska redogörelsen som SvT Rapport skrev om. Svenskarna verkar också tycka att frågan är viktig: 67 procent menar att frågan är mycket eller ganska stort problem.

Svenska Dagbladet skriver om mätningen. Svenska folket tycker att det är svårt att lita på samhällets trygghetsnät. 56 procent tycker att det är svårt att lita på stödet vid arbetslöshet. 64 procent av dem med inkomster under 200 000 har svårt att lita på ersättningen vid sjukdom. Resultatet i LOs mätning bekräftas också av det forskare som Stefan Svallfors ser i sin forskning och sammanfattar: "De grupper som är mest beroende av systemet litar minst på det".

Samtidigt som utvecklingen går mot ökade klyftor verkar fortfarande svenska folket sluta upp bakom vår välfärdsmodell ganska bastant. 59 procent menar i undersökningen att skatterna mer än idag ska omfördela från hög- till låginkomsttagare. Opinionsläget kanske förklaras av detta. Medvetenheten verkar vara stor om hur regeringens sänkta skatter har slagit mellan olika inkomstgrupper. I skarp kontrast och på tvärs emot människor känsla för rätt och fel samhällsutveckling.

För LO och fackföreningsrörelsen borde mätningen vara ett rejält stöd i argumentationen för viktiga frågor i årets avtalsrörelse.70 procent tycker att man ska göra särskilda jämställdhetssatsningar för att lönerna mellan kvinnor och män ska bli mer jämlika. 59 procent ställer upp på låglönesatsningar, 68 procent ställer upp på avtalskravet om att förbättra anställningsvillkor i form av att tak ska införas för hur länge en arbetsgivare kan anställa någon tillfälligt.

I mätningen råder ett stabilt stöd för några andra angelägna områden. Full sysselsättning ska vara målet enligt 88 procent. 85 procent vill ha nollvision mot arbetsolyckor som leder till dödsfall och svåra skador. Unga utan jobb ska ha rätt till praktik, enligt 79 procent. En majoritet av de tillfrågade ställer också upp på en höjning av a-kassans ersättningar (50%) och av sjukförsäkringen (48%)

Minns du debatten om jobbsiffrorna? Regeringen ville tala om "200 000 fler i jobb" och räknade för att få till det positivt. Oppositionen ville hellre tala om sysselsättningsgrad, dvs andelen i arbetskraften som är arbetslösa. På Mitt Sverige-kampanjen märkte vi av känsligheten i frågan efter en beräkning där man räknade om hur många enskilda personer som minskningen av sysselsättningsgraden motsvarade. Det räknades fram till 40.000. Det blev rött ljus i SvDs faktakoll men vi försvarade beräkningen här. I frågan om hur det går med jobben menar svenska väljare i Novus mätning att sysselsättningsgraden har minskat och arbetslösheten ökat sedan 2006.

Det mesta har den senaste tiden gått smidigt på (S)-vägen och motsatt trögt, segt och nedför för alliansen. Den här mätningen ger nog en hel del förklaringar till läget och samtidigt signaler om vad en politik som ska vinna folk stöd bör innehålla och kanske också inte innehålla.

Mitt Sverige-kampanjen hittills om inkomstklyftor: Josefin Pasanen om fattiga, Erik Wiklund om restaurangbranschens villkor, Josefin Pasanens berättelse om Chile, Jenny Wrangborgs krönika,
Mer att läsa:  Arbetet, Aktuellt i politiken

Fler som bloggar: På jobbet, om klasser,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, inkomstskillnader, mitt sverige, lo, a-kassan, sjukförsäkring, jobbskatteavdrag, regeringen, fredrik reinfeldt, alliansen, jämlikhet

Breivik, världsbilden och en rasism som måste bekämpas

Om Anders B Breivik verkligen hade varit sjuk så ska han enligt lag dömas till vård, inte fängelsestraff. Men han har förklarats "straffrättsligt tillräknelig" och kan, och enligt min uppfattning måste, dömas till en lång lång fängelsevistelse. Det var ett skrämmande spel som utspelade sig i går och som jag hann se kort berättat i Aktuellt sena sändning. Rättsal 250 i Oslo tingsrätt. Anhöriga till offren, unga som var på Utöa i samma sal som massmördaren. "Breivik småler", skriver Karin Thurfjell i SvD. ABB vill inte godkänna rättegången. "Domaren Wenche Elisabeth Arntzen är vän med Gro Harlem Bruntlands syster" säger mannen som sköt ihjäl 69 unga. Totalt är han åtalad för 77 mord. Den mannen ska senare under rättegången åberopa "Nödvärn" i sitt försvar.

Karin rapporterar med ett TT-meddelande: "Breiviks högerextrema hälsning genomfördes snabbt med knuten näve hela vägen, från vänster brösthalva till rakt sträckt höger arm, så fort han blivit av med bojorna." Mannen som tog livet av 69 unga har som uppladdning till dådet spelat "World of Warcraft på heltid" under ett år. "Breivik Justicar" kallar han sig där. Under förberedelserna har Breivik också, på uppdrag av Knights Templar, skrivit på sitt manifest.

Under rättegången verkar det av medierapporteringen att döma, inte skymta något av ånger från den åtalade. Utom vid ett tillfälle. När rätten visar bilder av tempelriddare från den egna filmen, då gråter Breivik. Av sorg? Eller kanske av att han blir rörd. Mannen som tog livet av ungdomarna på Utöa.

Man kan, som Anders Lindberg på Aftonbladet har gjort i olika sammanhang, ta upp Breiviks dåd i relation till stämningar av hat, främlingsfientlighet, antiislamism och annat. I gårdagens text skriver han:

Det hände heller inte av en slump. Offren valdes inte på måfå. Hatets retorik och praktik hängde än en gång samman.

Breivik finns förhoppningsvis inte i fler skepnader. Den allra mest förstoppade rasist har förhoppningsvis spärrar som sätter gränser för hur långt hatet drivs i praktiken. Breivik, som idag ska läsa upp ett nytt manifest enligt uppgift, har dock en grundsyn om människor och "andra kulturer" som de troll har som ibland dyker upp på Twitter och bloggar. Det skiljer ljusår i handlingar men frågan är vad som skiljer i världsbild?


Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders bering breivik, främlingsfientlighet, rasism,

Jobbpolitik måste vara mer än krav och pekpinnar

När DN beskriver gårdagens vårbudget träffar man ganska rätt. "Ett av få konkreta förslag i vårbudgeten är att det ska bli lättare och mer lönsamt att hyra ut bostäder i andra hand.". Jag själv döpte budgeten till "utredningsförteckning" och senare benämnde Magdalena Andersson den som "utredningskatalog". Kritikerna fanns på fler ställen än så: Konjunkturinstitutet och LO talade om alltför optimistiska prognoser. Svenskt Näringsliv noterade att Sverige har en regering "utan reformagenda". SvT Rapport citerade regeringens fördelningspolitiska redogörelse som visar på ökade inkomstskillnader i Sverige.

En förklaring till de ökade inkomstskillnaderna är att det framför allt de som redan har högre inkomster som har fått störst inkomstökningar....tiondelen med lägst inkomster, de som har mindre än 78 000 kronor i disponibel inkomst, har minskat sina inkomster med 1,4 procent under perioden.

Nära 400.000 arbetslösa och ungdomsarbetslöshet på 25 procent. 70.000 som har varit utan jobb mer än två år och en regering vars politik inte tycks påverka och dra fram de nya jobben väljer alltså att bordlägga viktiga åtgärder. "Det kommer till hösten", är beskedet.

Budgetdagen i går avslutades med debatt i Aktuellt mellan Anders Borg och Magdalena Andersson, S tilltänkta finansminister. Hennes huvudkritik var att regeringen satsat fel: att generellt sänkta arbetsgivaravgifter som utsmetad satsning på alla unga, även dem som inte har jobb, inte är effektivt. Detsamma med sänkt krogmoms. Borgs försök att försvara med att "Sverige är bättre" blev nästan löjligt när Magda kontrade med att "det stämmer i jämförelse med Grekland och Italien":

 Men tittar man på mer närbelägna länder så har man ju lägre arbetslöshet i Tyskland, Österrike, Holland, Norge och Schweiz för att nämna några exempel

Därför flydde Borg från debatten om budget och arbetslöshet och talade mer om sin "oro" för hur (S) skulle få parlamentariskt stöd efter valet 2014. De löften som (S) ställde ut om att inte återinföra fastighetsskatt eller återställa jobbskatteavdraget för löntagarna som nu har inrättat sig efter det i sin hushållsekonomi, försökte Borg skapa osäkerhet om med hänvisning till (V) och (Mp).

Socialdemokraterna svarar regeringens tunna dokument i dagens DN debatt. Inlägget saknar än så länge konkreta förslag, eftersom det är två veckor som partiet nu har på sig att svara på regeringens förslag. Det är mer signaler om att arbetslösheten är ett större problem än regeringen låtsas om. Näringslivet är inget särintresse utan viktigt för jobben. Det krävs mer av gemensamma satsningar på forskning och utveckling, en modern tillväxtpolitik och utbildningssatsningar.

Vad artikelns avsnitt om "ökade krav på arbetslösa" innebär vet jag inte. Det väldigt många arbetslösa har upplevt länge är att kraven på dem är högt ställa, ersättningarna lågt satta samtidigt som stödet att återkomma ut på arbetsmarknaden har begränsats genom nedmonterad arbetsmarknadspolitik. De "krav" som finns och har funnits och den vilja att arbeta som de flesta har, har också lett till att man tar jobb med sämre villkor än vad som är rimligt. Snarare behöver tryggheten alltså öka och förutsättningarna att leva upp till sin egen vilja att arbeta ges bättre förutsättningar än bara pekpinnar och antydningar om att man är lat. DN Debatt-texten står förhoppningsvis inte för en sådan dyster syn på arbetslösa som grupp. "Krav utan att ge människor förutsättningar" har varit en kärna i den bristande borgerliga så kallade "arbetslinjen". Nu behövs en riktig sådan.

Mer:  DN om S-kritik, Ekot, SvD Näringsliv,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, regeringen, socialdemokraterna, magdalena andersson, vårbudget, våp 2012

En budget som blev en utredningsförteckning

Det verkar inte bli mycket till vårbudget. I alla fall inte sett till dess innehåll. Förra veckan blev det en del mediala utspel från alliansregeringens sida. Inte minst gällde det om "bostadspolitiken" som vid sidan om utredningar handlar om skattelättnader för att hyra ut delar av sin bostad. Det som blev DN Debatt-rubriken på partiledarnas inlägg om budgeten, sänkning av bolagsskatten, är enligt Anders Borg i Agenda ett "kanske". Redan nu kommer kritik mot den passivitet som regeringen uppvisar i jobbpolitiken, en kritik mot en överdriven försiktighet som vi har hört förut.

Anders Borg ska möjligen ha ett erkännande för att han i Agenda faktiskt erkände att arbetslösheten under hans tid har ökat. "Några tiondelar", var i och för sig hans uppgift på frågan varför den ökat från 6,5 till 7,5. I en del sammanhang försöker ju regeringen prata bort den dystra utvecklingen. Insatserna tidigare har varit att med lättnader för företagen i form av sänkta arbetsgivaravgifter och lägre krogmoms få fart på jobben, en strategi som inte har lyckats. Nu aviseras en del andra åtgärder där jag av språkbruket i DN Debattinlägget förstår att regeringen utreder. Några insatser redan från halvårsskiftet lär det inte bli. "Inte tillräckligt", menar inte bara jag själv utan också ett antal experter.

Vårbudgeten verkar inte ha några positiva signaler till hushållen eller till de arbetslösa om a-kassan. Några insatser mot arbetslösheten utreds. På en punkt verkar dock alliansen har en ny linje och det är kanske mot bakgrund av en del andra debatter. Dagens DN debatt avslutas med att betona hur viktigt det är med "bättre löner". Regeringen vill "bygga Sverige som framtidens främsta "höglöneekonomi". Onekligen en intressant betoning för oss som har sett delar av samma regering tala om sänkta löner som verksamt medel mot arbetslöshet. Så är inte fallet.

Läs också Roger Jönsson om alternativen, Löntagarbloggen om Agenda, Peter Högberg om Göran Persson, Peter Johansson om en tappad gloria, Huddingeperspektiv om omställning och Göran Johansson om ingångslöner

Mer: DN, DN, (S)-kommentarer, Ekot,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, anders borg, alliansen, regeringen, vårbudget, våp 2012, jobb, utanförskap, arbetslöshet, ingångslöner,

Fortsatt framåt mot maktskifte..

För mig blir de två nyheterna en oerhört tydlig illustration av läget i Sverige. När Ekot intervjuar organisationer som jobbar med socialt stöd, rapporteras om allt fler som söker välgörenhet. Elisabeth Hjalmarsson, handläggare för Svenska kyrkans samhällsfrågor, säger till Ekot:

– Vi ser ju det och vi vet att den svenska välfärden omprövas och att vi inte kan förvänta oss samma stöd som för 15 år sedan. Det har skett stora förändringar i de stora trygghetssystemen och där märker vi effekterna.

Den utvecklingen av Sverige tror jag inte att svenska folket önskar men utvecklingen ligger väl i linje med statsminister Reinfeldts hänvisning av hjälpbehövande till anhöriga och släktingar.

Den andra nyheten är att Socialdemokraterna får 36,8 procent i dagens SIFO-mätning. Ett enastående lyft under Stefan Löfvens ännu korta tid som partiledare. Partiets lyft gör att de rödgröna nu har egen majoritet. (S) vinner i alla väljargrupper. (S) är tillsammans med (V) och (Mp) lika stora som allianspartierna i Stockholm.

Reinfeldts moderater är under 30-strecket och för de tre övriga allianspartierna går det fortsatt kärvt. Några väljare verkar dra upp KD från läget under riksdagsspärren så att man precis balanserar idag. Annie Lööws Centerparti lever farligt nära spärren och dyker ner något närmare densamma.

Man kan förstås fortsätta kommentera med tankar om uteblivna politiska förändringar i (S) budskap. Göran Eriksson, SvD, skriver en bra analys av detta. Politik är inte bara "yrkanden i riksdagsmotioner och budgettabeller". Det handlar också om politiska signaler om den färdriktning man vill gå. Det handlar säkert också om hur den beskrivning man ger av samhällsproblem stämmer överens med väljarnas problemanalys. Det torde också handla om trygghet i politiken i den mening att man vill känna sig säker på att det som sägs gäller och inte vajar fram och tillbaka. Och inte minst det som raden av alla opinionsmätningar bekräftar: Förtroendet för partiledaren och andra talespersoner är viktig i politiken.

Visst kan framgången nu ligga i en tro, mer än kunskap, om sakpolitiska ställningstaganden som (S) står för. Eller förhoppningar. De tillfällen när politiken ska/måste preciseras blir avgörande eftersom väljarna då ser hela politiken in i detalj. Kommande budgetmotioner, kongressbeslut och politiska rapporter blir viktiga och kommer att granskas.

Ett annat perspektiv kräver att partiets medlemmar väljer väg: är man en intern sammanslutning som "sköter sina egna angelägenheter" eller är man ett öppet parti med kontaktytan riktad mot de väljarna man gärna vill ha stöd av? Ett parti som jobbar efter det senare skulle sannolikt välja om Stefan Löfven, utan det minsta tvekan, vid nästa kongress. Ingen partiledare har lyft (S) på samma sätt tidigare. Han inger förtroende och kompetens och är djupt förankrad den fackliga rörelse som är  en förutsättning för partiets styrka och legitimitet.

Valet 2014 avgörs om (S) äntligen kan få till ett maktskifte och en förändring av den färdriktning som Sverige idag har slagit in på. Idag ser det mycket bra ut och väljarna tycks signalera sin vilja att byta regering. Hur är det med partiets medlemmar då, som möjligen borde vara de första "säkra" stödjetrupperna? Blir maktskiftet (= politisk förändring) viktigare än att fastna i en evighetslång debatt om vinster i välfärden, RUTs fördärvlighet eller "påreglerandets nytta"? Eller blir dessa ibland eviga frågor till en återgång till ett inåtblickande och tröttsamt tillbakablickande och en strävan efter den ideologiska renlärigheten oavsett väljarnas värderingar?

Nej. Jag tror inte det. Vill inte tro det. Det vore ytterst, ytterst dumt och faktiskt ett svek mot de väljare som idag hoppas på förändring. Socialdemokratin kan och måste kombinera grundläggande värderingar om hur samhället bör vara med en pragmatisk, trovärdig och realistisk position i sakfrågor. Precis det som varit det historiska framgångsreceptet.

Fler bloggar: Kent Persson, Tokmoderaten, Michael Granstedt,

Mer: Aftonbladet, SvD ledarblogg, DN,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, socialdemokraterna, stefan löfven, opinionen, opinionsläget, val 2014,

Bostadsbyggandet och en politisk seghet utan like

Det riktigt allvarliga problemet med bostadsbyggandet tas idag upp av ansvarig minister, Stefan Attefall, på DN Debatt. "Steg för steg", skriver Attefall, fyller regeringen sin politik med innehåll. Den kommande vårbudgeten lär vara en riktig milstolpe i svensk bostadspolitik, om man ska tro tongångarna från alliansföreträdare. Riktigt så ska det nog inte beskrivas.

Alliansregeringen har byggt hela politiken på utgångspunkten att marknaden kommer att ordna fram bostäderna. Därför har de egna insatserna begränsats till en halvt misslyckad reform om ägarlägenheter, till att ombildningar ska kunna ske till bostadsrätter och, det nu "stora", att människor ska kunna hyra ut delar av sin redan byggda bostad. Utöver detta har regeringsförklaringar och praktiskt politik varit oerhört tunna på ambitioner och konkret politik.

Dagens "löfte" från Attefall kan beskrivas som en kopia av det Mona Sahlin skrev om i DN i oktober 2005. Att förtydliga kommunernas ansvar var ett av inslagen i den bostadspolitiska renovering som planerades under hennes tid med det ansvaret. Valet 2006 förlorades och ut från regeringskansliet åkte inte bara regeringen, Sahlin och jag själv utan också alla de förslag som var på gång för att skapa goda förutsättningar för byggandet. Fem och ett halvt år senare, sex och ett halvt år efter Sahlins DN-artikel, skriver Attefall om delvis samma sak. Det är en bostadspolitisk hälta av stora mått.

Moderaternas Anti Avsan bloggar också om innehållet i den vårbudget som kommer. En del där är tveklöst positivt som att sträva efter att likställa de olika upplåtelseformerna i beskattningen. Nu är ju den punkten bara en utredning, inte skarp politik. Och på samma sätt som på riksplanet räcker det inte heller på kommunnivå med retorik och prat. Där har ju Attefall rätt. I min kommun, Huddinge, där Anti Avsan också är ordförande i vårt kommunala bostadsföretag och ledamot i kommunstyrelsen, har den styrande alliansen på egna meriter presterat sju byggda hyresrätter under sina år vid makten. (sedan 2006). Därtill har nära 1 300 hyresrätter ombildats till bostadsrätter. Det finns planer och det finns tankar men av politisk verkstad blir det mindre. Den som på allvar vill möta människors behov och efterfrågan av en hyresrätt måste ha "politisk potens" att prestera mycket mer än detta. Det gäller både stat och kommun. Det gäller både Stefan Attefall och Anti Avsan.

Mer om naken politik i Ab, ledare.
Fler som bloggar: Röda Berget, Veronica Palm, Eget inlägg om vårbudgeten, Martin Moberg,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, vårbudget, våp, regeringen, alliansen, bostadspolitik, byggande, stefan attefall,

Skjut inte facket framför er om lönesänkningar, Centern

Först: Lägstalönerna inom detaljhandels- och partihandelsavtalen höjs med 568 respektive 532 kronor i det avtal som tecknats mellan Svensk Handel och Handels. Vid sidan av avtalets punkter om löner och andra villkor finns också ett ramavtal om yrkespraktik. För att stärka kopplingen mellan gymnasieprogrammet och branschen och för öka kompetensen och ge möjlighet till nya karriärvägar, ges framöver ungefär 3000 unga som har slutfört handels- och adm programmet möjlighet att delta i en yrkespraktik på företag med kollektivavtal, begränsat till högst två, med handledning och dessutom tidsbegränsat. Av tiden är ungefär 75 procent arbete och resterande del är utbildning. 75 procent arbete ger naturligt då 75 procent av lönen.

Centerpartiet jublar på debattplats i SvD. Partiets riksdagsledamot Annika Qarlsson vill se fler avtal som det som nu har tecknats och ser det som en bekräftelse på partiets egna förslag. Det är en i det närmaste hårresande jämförelse. Centerpartiet föreslog att alla ingångslöner skulle sänkas med 20 till 25 procent. Inte höjas mindre relativt andra utan sänkas! Det skulle dessutom inte gälla bara unga utan över hela linjen. Dessutom menade man att det i "vissa branscher" skulle bli ännu lägre löner.

 Jag skulle gärna acceptera att (C) hade förstått dumheten i sitt förslag och drog tillbaka det. Men sista meningen visar ju att de värderingar man har ligger fast. "Bättre en låg lön än ingen alls". Vilka fler grupper ska det gälla för, Centerpartiet?

Även folkpartiet har haft förslag om ungdomsavtal. Där har (fram till nu, med Handelsavtalet?) det avtal om yrkesintroduktion / teknikcollege som finns inom industrin varit "Föredöme", säger man. Men även i FPs förslag har det handlat om sänkta löner, för en kommunalare ner till 12 000 per månad. Och "varning-för-svält-argumentationen" har varit densamma. "Bättre än noll". Avtalet inom handeln har helt andra utgångspunkter. Detsamma gäller avtalet inom industrin som hittills varit av blygsam omfattning med 41 unga (!) som utbildats.

Centerpartiet jublar utåt men har fått sitt eget förslag sönderhackat. Detsamma gäller partiets envetna slag mot LAS, byggt på det allmänna fackföreningshat som finns inom centern. I alliansen har Reinfeldt talat om att "I Sverige höjer vi löner" och det är utmärkt. Men samtidigt har hans regering inte gjort ett dyft för att pressa ner ungdomsarbetslösheten annat än att sprida pengar över näringslivet som inte kopplas till insatser mot arbetslösheten, som exempelvis sänkt krogmoms. I veckan gick till och med Svenskt Näringsliv ut med kritik mot regeringen i frågan. Välmotiverat.

Fler bloggare: Imike, Göran Johansson,
läs också Handels replik till Centerpartiet. 

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, ungdomsavtal, yrkesintroduktion, centern, centerpartiet, annie lööf, folkpartiet, annika qarlsson,

Vårbudget och oppositionsförslag - retorik och skarp politik?

Alliansregeringen har börjat andas om innehållet i vårbudgeten som snart ska presenteras. Om substansen på övriga områden är av samma skärpa som det som "läckt ut" kan det bli en mycket spännande jämförelse mellan regeringsbudget och oppositionsmotioner.

Igår åkte de fyra partiledarna i alliansen till Annedal. Det skarpaste man hade med sig var en "bostadspolitik" som bygger på det gamla förslaget att göra det billigare att hyra ut delar av sin bostad. Det har, utöver den misslyckade ägarlägenhetsreformen, varit hela innehållet i alliansens bostadspolitik. De positiva inslagen om en mer rättvis beskattning mellan upplåtelseformer verkar än så länge bestå av en utredning . Och i övrigt känns förslaget som ett tomt skal utan innehåll, och det i en tid när det hade krävts en återupprättad bostadspolitik som ger fler nya hyresrätter. Mer om detta skriver Hyresgästernas Barbro Engman på Newsmill. 

Idag fortsätter partiledarna med en artikel i DN. Huvudbudskapet är sänkt bolagsskatt. I övrigt anges en rad områden i ord, som forskning, infrastruktur, jobbinsatser, som inte känns särskilt skarpt eller preciserat. Ett exempel är åtgärder för jobb där minst två av allianspartierna har talat om sänka ungdomslöner (fp) eller sänkta ingångslöner generellt (C) som ett verksamt medel. Detta har ju dömts ut av Reinfeldt med orden "I Sverige höjer vi löner" och då blir det som det blir: Här lyder förslaget

Regeringens ambition är också att i dialog med arbetsmarknadens parter förbättra flexibiliteten på arbetsmarknaden och underlätta inträdet exempelvis genom utökade möjligheter till praktik och lärlingsanställningar. 

Som en illustration av hur efter regeringen ligger kom ju parterna inom handeln så sent som i går kväll överens om ett avtal som innehåller ett system med yrkespraktik. När det gäller den sänkta bolagsskatten som i alla fall i DNs rubrik är det "tunga", lär förslaget inte enbart mötas av ovationer. När Företagarna tar upp frågan om hur företagandet ska stimuleras så sätts inte den sänkta bolagsskatten överst på önskelistan.

Det finns all anledning att återkomma till det tomma i alliansregeringens utspel. Sverige kan mycket bättre än så här och förhoppningsvis kommer det med tydlighet att ses när vårbudget och oppositionsmotioner kan jämföras. Det är, som Röda Berget skriver om allianspartiernas första besked, "tomgång".


Mer: Roger Jönsson,  Peter Högberg 
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, regeringen, alliansen, vårbudget,

Vad har fyllt arbetsgivarmusklerna?

Klockan tio idag lämnar parterna sina svar på medlarbudet. Svensk Handel och Handelsanställdas förbund kan komma överens eller så hotar en konflikt som möjligen växer och dras ut i tid. Det gäller nu inte bara Handels. Förbund inom LO-samordningen som SEKO, Fastighets, Byggnads, Pappers och Målarna har lagt varsel om sympatiåtgäder.

För ett halvt år sen skrev jag ett inlägg om "arbetsgivare med överspända muskler". Efter en sommar som sannolikt varit riktigt vilsam för direktörerna på Svenskt Näringsliv, drog propagandamaskinen igång på allvar. Huvudtemat när "höstterminen" började var att facket inte hade stöd av sina egna medlemmar och att medlemmarna egentligen vill förhandla lönen själva. Något som inte stämmer med vad dessa medlemmar säger till de fack de är just...medlemmar i. Budskapen har också varit att ungdomslöner måste införas, att facket är oansvariga och senast i går morse kritik mot sympatiåtgärder.

Ett halvår senare kan Sverige stå inför storkonflikt. Svenskt Näringsliv i dess olika skepnader har drivit kampanj sen dess. Sedan länge har man låst fast hela det svenska förhandlingsarbetet efter egna principer: Det är procent som gäller och det är 2,6. Varken mer eller mindre. Punkt slut. Att lågt betalda kvinnor får ut sämre om enbart procenten får styra bryr man sig inte. Man langar fram sin förhandlingsframställan och lämnar rummen. Det handlar säkert om förhandlingarna i sig, hårt styrda från Svenskt Näringsliv men också om maktdemonstration och markeringar. I ett läge där facken har tappat medlemmar efter den kraftiga höjningen av a-kasseavgifterna, i ett läge med hög arbetslöshet då människor ofta känner sig otrygga och med en borgerlig regering som, trots kritik på en del punkter, garanterar att näringslivets intressen bevakas där, känner man musklerna pumpa. Ibland frågan man sig på vad och med vilken slags energi.

Handels och LO-samordningens krav gäller 860 kronor plus 100 kronor för att utjämna skillnader mellan mans- och kvinnodominerade yrken. Kronor. Skulle procent användas, som arbetsgivarna vill, blir utfallet ett annat. Som LO-samordningen påminde om i en debattartikel:

En butiksanställd tjänar i snitt 21 300 kronor i månaden. Med samma procentuella påslag får hon 220 kronor mindre i löneökning jämfört med vad anställda i ett mansdominerat LO-yrke redan har fått. 

Det handlar totalt sett om 20 procent av lönesumman. Det påstås hota samhällsekonomin. Frågan är om det egentligen inte är mer prestige och tuppfjädrar än verkliga förhandlingspositioner. Tonen har andats det under lång tid. Linjen i den långa kampanjen är uppenbar. Vägran att förhandla efter att ha kastat över sina förhandlingsbud styrker hypotesen. Idag efter klockan tio vet vi liter mer om läget.

Mer: DN-led. SvD-led, Eget inlägg om Union busting, Martin Moberg, Henkas blogg, Röda Berget,
Ekot1, Ekot2,
Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, svenskt näringsliv, LO, avtal 2012,

Full sysselsättning - Ja tack!

Idag presenterar LO sin kongressrapport "Full sysselsättning", dels som tryckt rapport och dels i form av debattinlägg på SvD Brännpunkt. Rubriken i den senare är "Så skapar vi full sysselsättning". Ett välkommet program inom olika områden som ska möta arbetslöshetens gissel, stärka människor, bidra till minskade klyftor och sätta tydliga mål för sysselsättningen.

Rapporten tar också upp de som står längst från arbetsmarknaden. 70 000 personer har nu varit inskrivna på arbetsförmedlingen mer än 2 år. Det krävs, menar LO, ett nytt kunskapslyft för personer som saknar gymnasiekompetens. Det behövs fler subventionerade anställningar och kraftfullare åtgärder för att bryta den strukturella diskrimineringen.

Jämställdheten tas upp särskilt. I rapporten finns en beräkning att om kvinnor hade haft samma sysselsättningsgrad som män så hade 150 000 fler kvinnor varit i arbete. Här behövs en samlad insats från LOs förbund för att genom avtal försöka nå rätten till heltid. Barnomsorg på obekväm arbetstid och stärkt jämställdhetsarbete i arbetslivet är andra punkter.

Arbetsmiljö, rehabilitering, en bättre a-kassa och företagshälsovård finns också med i programmet. Dessutom vill LO att Riksbanksledningen tydliggör två mål för penningpolitiken. Att stabilisera inflationen och att bidra till ett högt och stabilt resursutnyttjande. Programmet lägger också en tyngd på att stärka människors kompetens och på skolans roll att stärka elever inför arbetslivet: mer differentierad skolpeng behöver utredas, högskolebehörighet också för yrkesprogram och bättre övergångssystem på branschnivå mellan utbildning och yrke.

"Jag vill jobba" är kongresstemat för årets LO-kongress. Förhoppningsvis tar fler fasta på att det nu krävs en konstruktiv diskussion om vägarna till ett Sverige med full sysselsättning. De överord som används i statitikkastandet borde kunna mjukas upp: alliansregeringen vill visa på lyckad politik och andra vill lyfta fram att politiken inte har lyckats. I det perspektivet ska man också se det "röda ljus" som SvDs faktakoll ger en illustration i Mitt Sverige-kampanjen, något som kommenteras av mig här. Gärna reda ut och förtydliga men låt inte debatten om statistiken ta över det verkligt viktiga: Hur når vi full sysselsättning i Sverige.

Det är högst troligt att debattörer från "allianssidan" kommer att fortsätta mer med att försöka ge en ljusare bild av sysselsättningen. Och möjligen tas programpunkterna emot mer positivt av exempelvis Socialdemokraterna och Stefan Löfven. Men, som dagens nya förtroendemätning i Aftonbladet visar, behöver alliansen verkligen höja ribban för sitt eget budskap. Förtroendet i jobbpolitiken är som bortblåst. Vi får väl se hur man använder de viktiga förslagen från LO.

Mer att läsa: SvD Näringsliv,

Läs fler inlägg på portalerna NetRoots och Politometern
 Intressant Läs även andra bloggares åsikter om politik, LO, sysselsättning, arbetslöshet, jobbpolitik, LO-kongress 2012, socialdemokraterna, stefan löfven, alliansen